Igår, ganska så direkt efter att jag postat förra inlägget fick jag ett meddelande i messenger från min klasskompis om att tentaresultatet för barnkursen kommit. Givetvis hade jag just den här gången glömt bort min tentakod så snabbt som ögat mejlade jag kursadministratören. Efter några minuter hade hon svarat och jag kunde med bultande hjärta öppna resultatdokumentet... och jag är GODKÄND!!!!!!!

 

Sista skriftliga tentan är därmed gjord på läkarprogrammet och det känns så OTROLIGT skönt. Ringde Tom och mamma direkt och delade nyheten och svävade sen som på moln resten av dagen. Aldrig mer skall jag skriva en tenta på universitetet och jag är så glad att jag slipper den fruktansvärda stressen av att ha en omtenta hängandes över mig precis innan examen. Nu väntar bara en munta i slutet av den här kursen och sen är jag klar.

 

Tom kom hem med blommor till mig efter jobbet och på kvällen, efter att barnen somnat, satt vi uppe och spelade spel, drack bubbel och åt choklad. Jag är så obeskrivligt stolt över mig själv att jag tagit mig så här långt trots så många hinder och motgångar längs vägen. Både motivation och självförtroendet har pendlat upp och ner men när jag nu står här, med snart 5,5 års universitetsstudier godkända, så känner jag mig otroligt stark. Ingenting är omöjligt hörni!