Man och Hustru <3
Wow.. vilken fantastisk och magisk dag vi fick i lördags! Det fanns inte en grej jag kunde önskat var annorlunda (förutom möjligen att jag var så hes att jag knappt kunde prata, hehe). Vädret var grymt, tidsschemat hölls med god marginal och jag har aldrig känt mig så vacker och lycklig. Det får komma flera inlägg längre fram sprängfyllda med bilder och detaljer när vi fått bilderna från fotografen men här kommer ett litet axplock från gästernas mobilkameror som vi fått skickat till oss.
Blir glad ända in i själen när jag tittar på alla bilder och filmklipp från dagen och önskar bara att jag fick uppleva hela dagen igen och igen. Inte allt slit innan dock för herregud vad vi har slitit, men bröllopsdagen var bara ren MAGI! Det var så många som kom fram och tackade för ett av de bästa bröllop de varit på och det värmer så extremt mycket efter all tid jag lagt ner på minsta lilla detalj.
Så.. nu är jag fru och har precis fått mina första kuvert med mitt nya efternamn. Att vara gift känns inte så konstigt, ganska naturligt faktiskt med tanke på att vi varit tillsammans så pass länge (10 år i år) och har två barn ihop, men efternamnet... det kommer ta låååång tid att vänja sig vid.
Så här dagarna efter bröllopet har jag varit väldigt låg. Både jag och Tom har upplevt en stor känsla av tomhet efter bröllopet och själv har jag fällt många tårar. Det kom inte alls oväntat då jag brukar reagera så här på stora livshändelser (flytten till huset var t.ex. väldigt jobbig) men det är såklart lika jobbigt för det. Nu skall vi bara landa lite i vardagen igen och bara rå om varandra och våra fina ungar. Jag mår redan myket bättre men det kommer nog alltid finnas en viss sorg i att aldrig få uppleva denna magiska dag igen. Sorg och total lycka är en riktig konstig kombination vill jag lova men där har vi livet på sin spets! Allt roligt har ett slut, men det har också en början. Vem vet vilka roligheter som väntar runt hörnet?
Kan äntligen avslöja vår hemlighet
Sommaren är äntligen här, vi njuter av värmen och långa dagar med lek ute i vår lilla trädgård. Det är verkligen på sommaren som det känns som allra härligast att få bo i hus och inte kvar i vår lilla lägenhet. Min lillebror köpte ju lägenheten av oss i fjol och jag och Vincent var där förra veckan och fikade samt lånade morbrors badkar en stund, till Vincents stora lycka. Det känns fortfarande konstigt att komma tillbaks dit, men känslan av att det är "hemma" har släppt. Jag kan ju varenda liten vrå i den lägenheten utan och innan och vi har så många minnen därifrån men hemma, det är verkligen här i vårt radhus.
Bus dagarna långa med grannens barn ute i trädgården! Favoriten (till föräldrarnas förtret) är helt klart att gräva i pallkragen.
Det här med att ta en "fin midsommarbild" på två barn.. haha
Men till något helt annat.. Jag har ju haft en hemlighet för er ett bra tag nu. En av anledningarna helt klart till att uppdateringarna här har blivit så glesa förutom allt annat som kommit i vägen under denna kaosvåren. För några veckor sedan skickade jag och Tom nämligen ut inbjudningarna till vårt bröllop!! Efter 10 år tillsammans så har vi äntligen gjort slag i saken och skall gifta oss i oktober. Jag är så sjukt taggad och ser så mycket fram emot att äntligen bli fru. Det känns ju bara rimligt när man redan har hus och två barn liksom.
Inbjudan som jag suttit och pysslat ihop // När jag, mamma och mina tärnor var och köpte min brudklänning
Så framöver blir det antagligen en hel del snack om det kommande bröllopet. Jag hoppas att ni står ut! Klänningen är redan inhandlad, maten är beställd, lokal och kyrka är bokad men det är ju SÅ mycket fix och trix kvar. Förutom bröllop i höst så skall jag ju dessutom riva av sista terminen (!!) på läkarprogrammet så som vanligt är det fart och fläkt i mitt liv, hehe.
Nu skall jag gå och rädda vår inredning från en klättrande och röjande ettåring. Vi hörs snart igen!