Blir glad ända in i själen när jag tittar på alla bilder och filmklipp från dagen och önskar bara att jag fick uppleva hela dagen igen och igen. Inte allt slit innan dock för herregud vad vi har slitit, men bröllopsdagen var bara ren MAGI! Det var så många som kom fram och tackade för ett av de bästa bröllop de varit på och det värmer så extremt mycket efter all tid jag lagt ner på minsta lilla detalj.

 

Så.. nu är jag fru och har precis fått mina första kuvert med mitt nya efternamn. Att vara gift känns inte så konstigt, ganska naturligt faktiskt med tanke på att vi varit tillsammans så pass länge (10 år i år) och har två barn ihop, men efternamnet... det kommer ta låååång tid att vänja sig vid.

 

Så här dagarna efter bröllopet har jag varit väldigt låg. Både jag och Tom har upplevt en stor känsla av tomhet efter bröllopet och själv har jag fällt många tårar. Det kom inte alls oväntat då jag brukar reagera så här på stora livshändelser (flytten till huset var t.ex. väldigt jobbig) men det är såklart lika jobbigt för det. Nu skall vi bara landa lite i vardagen igen och bara rå om varandra och våra fina ungar. Jag mår redan myket bättre men det kommer nog alltid finnas en viss sorg i att aldrig få uppleva denna magiska dag igen. Sorg och total lycka är en riktig konstig kombination vill jag lova men där har vi livet på sin spets! Allt roligt har ett slut, men det har också en början. Vem vet vilka roligheter som väntar runt hörnet?