Vecka 34
Och så ramlade vi in i vecka 34 helt plötsligt. Tiden går verkligen rasande fort och får lite smått panik över att tänka på att lillebror kan vara här redan om 4 veckor??! Å andra sidan så längtar jag sååå mycket efter att få ha honom liggandes i min famn och inte knölandes runt i magen så att jag kan slippa halsbränna, sammandragningar och andfåddhet. Ska försöka njuta så mycket jag kan trots otympligheten nu de sista veckorna för man vet ju inte, detta kanske är sista gången jag är gravid?!
Barnet:
Lillebror är nu ca 45 cm lång och väger ca 2,1 kg. De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar andningen bra själva och behöver inte ligga i kuvös men kan behöva lite hjälp med att hålla värmen och att få i sig näring. Det betyder ju att han i princip är helt färdig där inne och mest bara behöver tjocka till sig lite inför förlossningen. Enligt min barnmorska ligger lillen nu fixerad med huvudet neråt vilket jag upplever som ett ganska stort tryck nedåt av och till. Så fort jag ställer mig upp i princip känns det som han borrar sig ännu djupare ner och jag blir direkt väldigt kissenödig trots att det inte finns en droppe urin i min blåsa. Kanske inte superduperbehagligt haha.
Lillebror är nu ca 45 cm lång och väger ca 2,1 kg. De flesta barn som föds efter vecka 34 klarar andningen bra själva och behöver inte ligga i kuvös men kan behöva lite hjälp med att hålla värmen och att få i sig näring. Det betyder ju att han i princip är helt färdig där inne och mest bara behöver tjocka till sig lite inför förlossningen. Enligt min barnmorska ligger lillen nu fixerad med huvudet neråt vilket jag upplever som ett ganska stort tryck nedåt av och till. Så fort jag ställer mig upp i princip känns det som han borrar sig ännu djupare ner och jag blir direkt väldigt kissenödig trots att det inte finns en droppe urin i min blåsa. Kanske inte superduperbehagligt haha.
Jag:
Det känns som att energin sakta återvänder och jag blir lite piggare igen vilket är skönt. Hostan och snorigheten har inte släppt riktigt än men bara den är borta vid förossningen så är jag glad känns det som. Har fortfarande svårt att äta och dricka några större mängder och kan vara sådär äckligt supermätt i flera timmar efter jag ätit lite för mycket. Då kan jag knappt sitta ner eftersom det känns som maten sakta försöker krypa ut genom min matstrupe. Hade väl hoppats att magen skulle sjunka lite nu i och med att lillen fixerat sig i bäckenet men icke. Kanske beror på att min mage ju är lite mindre redan från början så att det inte blir lika stor skillnad?
Annars är nog läget ganska stabilt: minimal svullnad (ringen sitter snarare lösare), halsbränna, sammandragningar i tid och otid, lättare foglossning, andfåddhet och härliga humörsvängningar. Precis som det skall vara när man är i slutet av en graviditet.
