Nu drar universiteten runt om i landet igång sina utbildningar och nästa vecka är det dags för mina nya kurskamrater att dra igång sin 9onde termin. Jag har ju dock redan läst halva terminen så för mig väntar knappt 2 månaders mammaledighet till innan jag hoppar på utbildningen igen. Visst är det inte bara jag som tycker tiden gått grymt fort. Fattar inte att jag snart "sitter i skolbänken" igen och då för att köra ända in i mål och ta läkarexamen. Det är så ruskigt nära nu!
Lillplutten.. tänk att han där väger över 8 kg nu??!!
Om 1,5 vecka börjar dessutom alla nya T1or på läkarprogrammet i Göteborg. Kommer precis ihåg känslan jag hade i magen när det började närma sig skolstart för mig, trots att det ju nu var 6 år sedan (
så här skrev jag om min första vecka på läkarprogrammet då). Ett nervöst men gjädjefyllt pirr. Jag kommer även ihåg att jag drömde om uppropsdagen några dagar innan och kan än idag minnas delar av den drömmen. Om någon av er blivande T1or läser här så skall ni bara veta att ni har ett grymt äventyr framför er och trots att 5,5 år känns som en evighet så kommer tiden bara susa förbi.
Nu är jag ju inte riktigt färdig än och tur är väl det. Jag känner nog att jag behöver vänja mig lite vid tanken på att jag faktiskt snart är färdig läkare. När Vincent var och tog bort gipset (halleluja!!) i måndags på sjukhuset var hans läkare min gamla kurskamrat från klassen som tog examen i januari. Vi båda kände igen varandra och det var en minst sagt konstig känsla att sitta där och veta att det om inte lång tid alls kommer vara jag som sitter där och tar emot patienter. Så skumt!
För tre veckor sedan när vi var på omkontroll och bytte gips
Nä jag längtar faktiskt lite smått efter att få använda hjärnan igen trots att jag verkligen njuter av att få vara hemma med mina små. Det kommer nog bli motigt att lämna pojkarna hemma den första tiden och sätta sig på bussen till skolan men det blir nog bra i slutändan. Bara jag får sova bättre än vad jag gör nu ;)
Har vi några studenter som läser min blogg? Vad pluggar du och vilken termin? Om inte, finns det någon som funderar på att plugga något speciellt? Hade varit så spännande att få höra!
2018-08-23 @ 08:00:00
Fritid
Permalink
Bebis,
Blogg,
Göteborg,
Läkarlinjen,
Läkarprogrammet,
Läkarstudent,
Mamma,
Student,
Ung mamma,
Upprop,
bryta armen,
examen,
gips,
lillebror,
läkare,
plugga med barn,
sjukhus,
termin,
Svar:
Vad härligt! Ja alltså plugga är ju både tufft och superkul men med den inställningen är jag övertygad att det kommer gå strålande. Lycka till oavsett vad du beslutar! Kram!
Alice Nerén
Svar:
Åh vad spännande! Alla vägar är inte raka och du kommer med allra största säkerhet komma in på läkarprogrammet om det är det du vill. Heja dig! Jag håller både tummar och tår för dig. Sen tror jag att arbete som sjuksköterska också är väldigt givande och intressant (en av mina bästa vänner är ssk och får höra mycket spännande av henne) men det är klart att det är stor skillnad mellan de båda yrkena och man passar nog bättre för det ena eller det andra. Stort lycka till Viktoria!! Kram
Alice Nerén
Svar:
Vad kul! Då är du ju i slutspurten på preklin nu. Då ses vi kanske ute på sjukhusen ganska så snart ;) Kram
Alice Nerén
Svar:
Det måste vara en väldigt rolig utbildning!! Då är ju du nästan halvvägs nu ju. Heja dig! Kul att du också kikar in här! Kram
Alice Nerén
Svar:
Jag tycker att om det är något du verkligen vill så skall du satsa på det. Det är ju som du skriver något som du säkert kommer att ångra om du inte i alla fall försöker. Nej läkarutbildningen är inte helt lätt men den är inte oöverkomligt svår heller. Har man intresset underlättar det en hel del. Jag förstår precis det du säger om omvårdnad kontra det medicinska. Har själv jobbat både inom hemtjänst och på äldreboende och även fast jag är väldigt glad för erfarenheten hade jag aldrig trivts att jobba med det en längre tid. Min hjärna behöver den utmaningen som läkaryrket ger om du förstår vad jag menar.
Att bilda familj skall absolut inte vara ett stopp för att följa sina drömmar. Livet är inte en motorväg rakt fram alltid utan oftast en slingrig bergsväg och tänk så mycket vackert man kan få se på vägen?! Det enda tipset jag skulle ha är att ha jobbat 6 månader innan du börjar plugga just för att mammapenningen är katastrofalt jättedålig om man inte gjort det (jag om någon vet som gjort detta två ggr hehe). Jag har haft klasskamrater närmare 50-sträcket som bytt bana och läst på läkarprogrammet så allt är möjligt. Jag är dessutom inte ensam om att ha fått barn under utbildningen det senaste.
Vill du bli läkare så tycker jag du skall köra!! Du skulle säkert bli en fantastisk läkare med din inställning. Vill du skaffa barn så gör du det med. Det finns inget rätt och fel och det kommer gå alldeles utmärkt ändå. Allt går om man bara vill och är beredd att kämpa för det så sluta bry dig om vad alla andra tycker och gå efter vad som gör dig lycklig! Stort lycka till Viktoria, kram!
Alice Nerén
Svar:
Åh jag känner igen känslan! Kände precis samma ;) Vi började dock inte med sjukdomar förrän T4 och då var det patologi som ju är rätt.. segt, hehe.
Alice Nerén
Svar:
Tack själv! Blir så otroligt glad över er som tar er tid att kommentera mina ibland något röriga inlägg. Kram!
Alice Nerén
