Okej let's face it.. jag har varit en urdålig bloggare på senaste. Dålig på att uppdatera och inläggen har varit ganska så oinspirerande. Dock inte utan anledning och jag skall försöka förklara mig. De senaste veckorna har varit FULLA. Kanske inte fulla med aktiviteter konstant men det har varit fullt i mitt huvud. Mitt huvud har fullständigt bombaderats med ny information i och med starten på infektionskursen, men det tror jag ni alla har relativt bra koll på. Däremot så har jag medvetet valt att lämna ute andra saker från bloggen som tar upp mycket av min tid och min tankeverksamhet. Bland annat så är det det oerhörda stressmomentet som heter sommarjobbssökande.

 

Jag tyckte jag var ute i god tid. Min första ansökan skickade jag iväg i mitten av januari. Jag var inte alls stressad över det här med sommarjobb då eftersom jag antog att om det sket sig så skulle jag alltid kunna jobba där jag jobbade förra sommaren (som vårdbiträde på ett äldreboende i närheten för er som inte minns). Veckorna gick och trots att jag skickat in en hel drös ansökningar och mejlat diverse vårdcentraler och avdelningar fick jag inte så mycket som ett "tack men nej tack" tillbaks.

 

Nu har jag fått en del nej och faktiskt varit på en gruppintervju i förra veckan som enligt mig gick strålande men det finns ett stort problem. Jag måste vara ledig vecka 29-31. Tre ynka veckor av hela långa sommaren men mitt i "högsäsongen" eftersom det inte bara är jag som har barn med stängd förskola de veckorna. De som höll i gruppintervjun sa att de skulle vidarebefodra mina uppgifter och försöka matcha mig med en avdelning men att det som sagt inte var säkert att de skulle vilja anställa någon som inte kunde jobba hela sommaren.

 

Idag blev jag trots det ändå kontaktad av en kvinna på Drottning Silvias barn- och ungdomsjukhus som undrade om jag ville komma på intervju. Något måste jag alltså ha gjort rätt på den där gruppintervjun?! Nu håller jag alla tummar, tår, fingrar och örsnibbar för att det skall gå vägen. Det hade verkligen varit så sjukt roligt att få chansen att testa på sekreterarjobbet och jag tror att jag skulle lära mig så sjukt mycket som jag faktiskt kommer att ha nytta utav senare.

 

Ja, ni hör ju. Veckorna har gått och jag har varje dag haft en växande ångestklump i magen över att detta inte skulle lösa sig. Det är ju ändå snart april liksom. När man går runt och oroa sig hela tiden och samtidigt har skola, barn och hem att ta hand om landar man oftast i soffan på kvällen helt färdig och då är det svårt att få till det där inspirerande blogginlägget (eller ett blogginlägg alls). Nu vet ju jag att ni brukar stå ut med mina svackor rätt bra men där har ni en liten update av läget. Förhoppningsvis älskar de mig på intervjun nästa vecka och jag har sommarjobbet löst. Ni kan väl hålla tummarna för mig?