Vincent ligger fortfarande och sover och jag sitter och målar. Skrattade högt när jag såg mamma med en sån där "målarbok för vuxna" för några månader sedan men insåg snabbt när jag själv testade hur fängslande och lugnande det var att sitta och rita med färgpennor innanför linjer, precis som på lågstadiet. Man tvingas vara i nuet och lägger undan telefonen vilken man ju annars så lätt fastnar vid när man har en stund över. Perfekt syssla när man som jag idag känner att jag MÅSTE göra 100 saker som egentligen inte alls är särskilt viktiga och går runt och stressar upp mig i onödan trots att det faktiskt är helt ok att ligga på soffan och göra ingenting en stund när barnet sover.