God förmiddag på er härifrån skogen! Ja det är det i alla fall för resten av sällskapet vi är här med. För mig och Vincent som har varit uppe sen 7.15 och där en av oss nu både ätit middag och sover middagslur (hint, hen är under 1m lång) är det snarare god middag.

 

 

Nu ligger Vincent och sussar i vagnen utomhus i alla fall och jag ligger här i sängen och tar ikapp lite av den förlorade sovmorgonen. Huset fylls sakta men säkert av en härlig doft av äppelkaka som står i ugnen så snart är det väl nog dags för fika. Skulle ju ljuga om jag sa att vi inte har det ofantligt mysigt hör ute.

 

Jag fick dessutom dela dubbelsängen med min älskade son och när han mitt i natten gnydde till, rullade runt och la armarna om mitt huvud smälte jag. Tänk att jag får vara mamma till världens finaste, goaste unge. Kärleken är obeskrivlig.