Masar mig verkligen upp idag. Dags att skriva tenta och det finns ingen chans i världen att jag skulle klara den. Möjligtvis om jag har riktigt tur med frågorna som kommer men nej, annars inte. Febern har försvunnit nu men resten är kvar. Det vill säga att jag är yttepytte piggare men låter fortfarande som en kratta. Fasar för att släpa mig utanför dörren men jag skall minsann gå och skriva tentan oavsett hur det kommer att gå. Till råga på allt så har jag nog lyckats smitta ner Tom också vilket inte är bra alls.

 

Ikväll kommer mina kära föräldrar hit och pysslar om mig (och Tom) i varje fall. Trots att man flyttet hemifrån så känner man sig ibland väldigt liten och ynklig när man är sjuk och då behöver man lite uppassning och moderlig och faderlig kärlek. Ni är bra fina ni!