2:a Ultraljudet
Dolt inlägg från innan vecka 13
Nu har vi varit på ultraljud nummer 2. Jag var så galet nervös inför det. Av någon anledning hade jag stressat upp mig själv och var nästan säker på att vi inte skulle få se någon hjärtaktivitet eller att bebisen skulle vara alldeles för liten.
När vi kom till mottagningen gick vi först igenom lite frågor. Vi tog sen Hb, blodtryck och urinprov och jag fick fråga lite frågor som jag hade. Jag fick pratat av mig lite av min oro och sen var det helt plötsligt dags för att göra ultraljudet hos en annan barnmorska.
Upp med tröjan med ett fejkat, dödsskrajt leende. På med lite kall gel på magen. De sekunderna som gick när maskinen krånglade och hon skulle hitta bebisen på bild kändes som en eeeevighet. Sen så såg jag det; Hjärtslagen. Jag log nog som ett riktigt fån med ett leende från ena örat till det andra och det kom fram en liten tår på min kind. Allt var fint men bebisen låg och sov, brås nog på sin pappa haha.
Min finafina skatt ligger med handen över ögonen :')
Väl tillbaka hos min barnmorska kunde jag sen pusta ut och vi avslutade med att boka in lite nya tider. Egentligen så skulle vi inte träffas nästa gång förrän i vecka 20 men hon tog verkligen min oro på allvar och vi bestämde att jag skulle komma tillbaka i slutet på januari och ta lite blodprov och så, bara för att känna mig tryggare I guess. Känns väldigt skönt.
Nu såhär i efterhand blir man ju rätt irriterad att man oroade sig så mycket helt i onödan.
Tips för dig som är gravid: Läs INTE på familjeliv.
Googla inte på missfall utan symptom eller nått annat dumt.
Du hamnar på den ena sidan efter den andra med skräckhistorier när allt, högst troligen, är precis som det ska!
Trötthet
Dolt inlägg från innan vecka 13
Jag är något så kopiöst trött idag. Jag vet inte var det kommer ifrån eller så men någonstans efter lunch bara rann all energi av mig. Jag behöver verkligen verkligen plugga men ögonen vill knappt hålla sig öppna. Tyvärr ännu en preggoegenskap man kanske inte är jättenöjd med.
Det enda jag har läst när jag försökt googla efter en lösning är att man faktiskt skall lyssna på sin kropp och vila när man blir såhär trött, men det hinner ju inte jag?!
Nu och då
Dolt inlägg från innan vecka 13
Kom på att ni kanske inte har jättemycket att jämföra med så här kommer en bild bara några dagar efter jag fick plusset på stickan:
That's some ordentlig skillnad det ;) Jag vet att det för det mesta bara är uppsvällda tarmar och annat eftersom bebben bara är 3 cm just nu men oavsett vad det beror på så står magen ut och oavsett svullnad eller bebis så måste jag dölja det.
Vecka 11
Dolt inlägg från innan vecka 13
Igår gick jag in i vecka elva och det innebär att jag bara har två ynka veckor kvar fram till den magiska vecka tolv. 90 % av alla missfall som sker sker innan vecka tolv och man brukar säga att man kan andas ut lite efter det. Dessutom skall man även få må lite bättre vilket jag längtar otroligt mycket till. Dagen till ära har jag tagit bilder på magen med hjälp av min nya älskade fjärrutlösare jag fick i julklapp så såhär ser magen ut vecka 10+1:
Den är ganska stor tycker jag och det är verkligen klurigt varje dag jag skall träffa folk som inte vet att välja kläder. Ikväll till exempel skall vi på fest och jag fick stå och prova ut kläder länge och väl igår för att hitta något som var snyggt men ändå något sånär komfortabelt.
Det fick bli en tajt kjol med lös topp. Kommer nog att ha rejält ont i magen istängd i kjolen efter ett tag men som tur är är det ju bara en kväll. På nyår så går vi ut med det till resten av vännerna och släkten. Can't wait!
Det där typiska gravidillamåendet
Dolt inlägg från innan vecka 13
Det är inte något jag riktigt kan säga att jag har haft. Jag trodde att mådde man illa så låg man över toaringen och kräktes stup i kvarten. Jag har fått någon mesvariant. Har inte spytt en enda gång men går runt med nästan konstant illamående. Jag själv skulle beskriva det som en konstant bakfylla, vilket ju inte är så trevligt precis. Jag har ju faktiskt inte gjort mig förtjänt av den.
Det enda som i nuläget fungerar är att lyssna på kroppen och äta det "den vill ha" men det bästa är ändå isvatten. Isvatten har blivit min stora räddning och så fort jag får i mig det försvinner illamåendet från någon minut till någon timma. Helt underbart! Önskar att jag kunde ha med mig en ismaskin till skolan så att jag alltid kunde ha isvatten till hands.
Frysta jordgubbar tackar jag oftast inte heller nej till men där är det kroppen som styr, är jag sugen på det så äter jag det (med måtta då såklart). Måste ju få i mig mat till den växande ärtan!
Från appdagboken
Dolt inlägg från innan vecka 13
Från appdagboken
Dolt inlägg från innan vecka 13
