2:a Ultraljudet
Dolt inlägg från innan vecka 13
Nu har vi varit på ultraljud nummer 2. Jag var så galet nervös inför det. Av någon anledning hade jag stressat upp mig själv och var nästan säker på att vi inte skulle få se någon hjärtaktivitet eller att bebisen skulle vara alldeles för liten.
När vi kom till mottagningen gick vi först igenom lite frågor. Vi tog sen Hb, blodtryck och urinprov och jag fick fråga lite frågor som jag hade. Jag fick pratat av mig lite av min oro och sen var det helt plötsligt dags för att göra ultraljudet hos en annan barnmorska.
Upp med tröjan med ett fejkat, dödsskrajt leende. På med lite kall gel på magen. De sekunderna som gick när maskinen krånglade och hon skulle hitta bebisen på bild kändes som en eeeevighet. Sen så såg jag det; Hjärtslagen. Jag log nog som ett riktigt fån med ett leende från ena örat till det andra och det kom fram en liten tår på min kind. Allt var fint men bebisen låg och sov, brås nog på sin pappa haha.
Min finafina skatt ligger med handen över ögonen :')
Väl tillbaka hos min barnmorska kunde jag sen pusta ut och vi avslutade med att boka in lite nya tider. Egentligen så skulle vi inte träffas nästa gång förrän i vecka 20 men hon tog verkligen min oro på allvar och vi bestämde att jag skulle komma tillbaka i slutet på januari och ta lite blodprov och så, bara för att känna mig tryggare I guess. Känns väldigt skönt.
Nu såhär i efterhand blir man ju rätt irriterad att man oroade sig så mycket helt i onödan.
Tips för dig som är gravid: Läs INTE på familjeliv.
Googla inte på missfall utan symptom eller nått annat dumt.
Du hamnar på den ena sidan efter den andra med skräckhistorier när allt, högst troligen, är precis som det ska!