Ojoj vilken dag! Så mycket nya ansikten och intryck så jag känner mig alldeles färdig. Klockan kvart i åtta imorse var jag på plats på vårdcentralen och fick tag på en snäll sköterska som kunde visa mig vart jag kunde byta om. Efter att jag iklätt mig byxor och pikétröja fick jag träffa min handledare C för de kommande två veckorna och vi gick tillsammans igenom journalen för dagens första patient.

 

Det visade sig att jag inte fått några behörigheter för att logga in själv i vårdcentralens datasystem så medan administratörerna fixade med det under dagen fick jag hänga med min handledare och auskultera, som det så fint heter, när han hade sina patienter. En patient fick jag i alla fall prata med själv men det blev lite hackigt då patienten inte talade svenska och en anhörig försökte sig på att tolka samtalet.

 

Däremot fick jag verkligen ha huvudet på skaft då C gillade att slänga ut frågor till mig framför patienten. Egentligen tycker jag att det är rätt jobbigt att få såna frågor då det oftast är svårt att komma på vad det just specifikt är som handledaren tänker på och att man då bara ser dum ut framför patienten, men det känns som man blivit van vid det här laget. Blev i alla fall stolt när C bad mig lyssna på hjärtat och sedan säga vad jag hörde och jag lyckades identifiera att patienten hade ett nytillkommet blåsljud på hjärtat. Det var ju ett bra tag sen jag lyssnade på några hjärtan överhuvudtaget.

 

Mot slutet av dagen fick jag äntligen mina inloggningsuppgifter så imorgon skall jag ta egna patienter från drop in-listan. Är skapligt nervös men tänker att det bara är att slänga sig in i det utan att tänka efter så mycket. Jag är egentligen inte så orolig över att "skada" någon patient då ju C har det fulla medicinska ansvaret och givetvis inte lämnar mig att göra som jag vill med mina patienter. Däremot så är jag nervös över att göra bort mig, att känna mig vilsen och tafatt framför patienterna och min handledare och inte veta vad jag skall säga eller göra. Det är en oundviklig men ack så jobbig känsla när man är student (och nyutexaminerad kan jag tänka mig). Jag håller både tummar och tår för att jag skall få känna mig liiiite mer bekväm och självsäker när vi närmar oss slutet av den här placeringen.

 

 

Nu skall jag mysa till det med en kopp te och några pepparkakor som killarna bakade igår när jag var i skolan!