Idag påbörjade vi delkursen i rättsmedicin. Det var faktiskt ovanligt mycket folk bänkade på föreläsningen idag efter den skrala skara som lyckats ta sig till skolan för föreläsningarna i arbets- och miljömedicin den senaste veckan. Antagligen kände väl de flesta som jag att det var lite uppfriskande med något helt nytt som vi inte läst om förut. Bullerskador och asbestorsakad luncancer i all ära men AMM är nog inte riktigt min specialitet.

 

 

På förmiddagen hade vi en genomgång av lite juridik, hur man skriver ett rättsintyg och hur man bäst dokumenterar skador i journalen med text och bilder. Sen gick vi igenom olika skador som kan uppkomma av mekaniskt våld med mer eller mindre obehagliga bilder för att demonstrera. Rättmedicin är ju något som blivit rätt så förskönat på tv och film och det är ju inte jättemycket som stämmer med verkligheten tyvärr. Det här med att kunna se gärningsmannens position i förhållande till offret eller att veta exakt vilket vapen som användes t.ex. är oftast inget som man med säkerhet kan säga och lik i verkligheten ser ju tyvärr inte alls ut som lik på film.

 

 

På eftermiddagen sedan fick vi sitta i grupper och diskutera kring olika fall och både öva på att beskriva olika skador samt fundera över vilka våra skyldigheter, möjligheter och rättigheter är som läkare i olika misshandelssituationer. Det är faktiskt mycket klurigare än man kanske kan tro att förstå när man får bryta sin sekretess och tystnadsplikt gentemot patienten och när man inte får det.

 

Imorgon skall vi på likvisning i bårhuset. Låter ju lagom obehagligt men jag tänker att det ändå nog är nyttigt att se. Det är ju inte alls säkert att jag någonsin får den möjligheten igen. Så är det faktiskt med mycket på läkarprogrammet. Vi har en väldans tur att få se så mycket ovanliga saker och det gäller att passa på för när man väl jobbar sen så har man varken möjligheten eller tiden att få se hur en strålbehandling går till, vara med på en embolektomi (drar ut en blodpropp ur blodkärl i hjärnan via ett större blodkärl) eller få se hur det går till när en patient får bloddialys om man inte jobbar specifikt med just det. Lyxigt tycker jag att få chansen att få en inblick i så pass många olika specialiteter innan det är dags att välja vad man själv vill specialicera sig till.