Efter semestern är det dags för Vincent att byta avdelning på sin förskola. Just nu går han på en småbarnsavdelning och till hösten flyttas han upp till "de stora barnen". Kommer bli jättekul för Vincent att få äldre barn att se upp till och han kommer säkert att utvecklas massor i höst men känslosam som jag är så är det ändå väldigt jobbigt att säga hej då till hans nuvarande avdelning. Vi har varit så otroligt nöjda med hans pedagoger som verkligen är hjältar alla tre och både Vincent och vi föräldrar kommer sakna dem massor.
För att tacka dem för två fantastiska år så gjorde jag därför i ordning en liten present tillsammans med ett tackkort med några väl valda ord. Jag trodde att jag skulle kunna hålla tårarna tillbaks när jag överlämnade presenterna idag men det gick inte serru. Fick några ordentliga kramar och blev så glad av att få höra allt fint de hade att säga om Vincent. Bättre start på förskoletiden hade vi inte kunnat få.
Tror mest det är jag som tycker flytten är lite jobbig och känslosam. Jag är helt övertygad om att Vincent kommer att älska att vara på nya avdelningen och inskolningen där kommer säkerligen inte vara några problem alls. Stackars pojk som har en så blödig mamma ;) Liten börjar bli stor!
Glad midsommar på er hörni! Precis som förra året jobbade jag midsommaraftons kväll. Vi var tre på plats på trauma för ovanlighetens skull så vi hade ett rätt trevligt pass med knytis med resten av personalen på akuten till middag.
Avslutade passet med 3 larm som kom nästan samtidigt så 20 över 9 kunde jag slutligen springa iväg till bilen i regnet och köra till mina föräldrars hus där Tom och våra vänner så snällt hade väntat på mig för att få äta jordgubbar. Trots att jag var rätt trött lyckades jag hålla mig vaken några timmar till i alla fall och hade en väldigt härlig avslutning på min midommarafton.
Idag är vi alla rätt trötta (vilket vi gissningsvis inte är ensamma om) så vi skall bara ta det lugnt och skall alldeles strax åka hem och förhoppningsvis få lite städning gjord hemma. Ni skulle se hur det ser ut hemma hos oss just nu alltså, KATASTROF! Vi har en del att göra alltså och det blir nog ett alldeles lagom projekt för denna midsommardag.
Hoppas ni får en fortsatt härlig midsommarhelg nu!
Här var det tyst, men det har sin förklaring. Igår vid strax efter 10 på kvällen ramlade nämligen en svettig, knott- och myggbiten, rökluktande, lätt solbränd, glad och megatrött scoutledare in genom ytterdörren efter att ha spenderat 2 dygn på scoutläger. Ni kan ju bara tänka er hur fantastiskt det varit att få sova i egen säng efter att ha spenderat två dygn på liggunderlag i nedförsbacke omgiven av en triljard knott och att få duscha av sig sot, granbarr och 40 lager myggmedel. Lägret pågår ända fram till torsdag men jag åkte som sagt hem sent igår eftersom jag inte kunde få mer ledigt från jobbet. Helt lagom länge tycker jag och trots att det är fantatiskt att vara hemma igen så måste jag erkänna att det är bra härligt att få vara på sommarläger också.
Har haft en liten kille hemma som saknat sin mamma rätt ordentligt så det var verkligen kul att få kika in i hans rum imorse och se hur hela han sken upp när han såg vem det var. Att sen få höra att "han längtade efter mig" och "jag älskar dig mamma" får ju en att aldrig någonsin vilja åka hemifrån igen haha. Nu har vi haft en riktig mysmorgon tillsammans där vi fått ta igen helgens missade kramar och vi skall strax klä på oss och traska iväg mot förskolan. Känner på mig att det kommer bli en hel del te ikväll på jobbet med tanke på hur trött jag är. Tur att det alltid finns mycket att göra så att jag kan hålla mig vaken.
Vet du vad du skall göra om du ser en person eller hittar någon som fått ett hjärtstopp?
Hjärtats funktion i kroppen är att pumpa runt vårt blod som transporterar syre och näring till våra organ och vävnader. Dessutom transporteras restprodukter bort för att sedan t.ex. utsöndras via njurar och tarm. Om hjärtat stannar pumpas inte längre blodet runt i kroppen och detta leder till att syre- och näringstillförseln uteblir samt att restprodukter ansamlas ute i vävnaderna. Tillslut dör cellerna och irreversibla skador uppstår i våra organ.
Kroppens absolut viktigaste organ är hjärnan. Fungerar inte hjärnan så fungerar inte heller kroppen. Kroppen vet detta och kan genom att reglera blodflödet i blodkärlen prioritera blodflöde till just hjärnan. Genom att så fort som möjligt starta HLR vid ett hjärtstopp kan man bibehålla blodflöde till hjärnan och på så sätt undvika eller i alla fall förlänga tiden till stora irreversibla hjärnskador. Är du första man på plats vid en person som fått hjärtstopp skall du alltså inte tveka. Din insats kan rädda liv.
Viktigt att tänka på vid HLR:
- Larma 112 (om ni är flera så be någon annan göra det)
- Hjärtkompressioner skall startas så fort som möjligt och pågå med så få avbrott som möjligt tills ambulans är på plats
- HLR skall utföras på hårt underlag (alltså ej i t.ex. en säng)
- Bröstkorgen skall släppas upp mellan varje tryck, annars får inte hjärtat chans att fyllas med nytt blod
- Börja med 30 kompressioner (räkna gärna högt), gör sedan 2 inblåsningar och titta så att bröstkorgen lyfter sig
- Om ni är flera på plats, byts av (under inblåsningstiden företrädesvis för att minimera avbrott). Det är mycket jobbigare att göra hjärtkompressioner än vad man kan tro och ju tröttare man blir dessto mindre effektiva blir komressionerna
- Använd hjärtstartare om detta finns i närheten, maskinen säger precis vad du skall göra så alla kan använda den även om du aldrig sett en förut.
Här kommer en film för er som vill fräscha upp minnet en smula:
I början av läkarprogrammet kunde jag, som den framtidsdrömmare jag är, sitta och drömma mig bort till hur det skulle kännas att vara längre fram i utbildningen. Jag satt och tittade på översiktsschemat över de olika terminerna och kurserna på termin 6-7 kändes svindlande långt bort. När man läst så långt så var man ju nästan färdig liksom.
Nu sitter jag här och har precis avslutat termin 7. Nästa termin väntar den stora kirurgikursen och nästa sommar kommer en stor andel av mina klasskamrater gå ut på sitt första underläkarvik. Ändå känns det som att examen är en livstid bort. Har de senaste veckorna flängt runt på diverse studentmottagningar, konfirmationer och släktkalas och jag får alltid frågan om hur långt jag har kvar. Det är något uppgivet som jag måste berätta att det trots allt är 2 hela år kvar. Jag är så otålig och vill bara bli klar nununu samtidigt som jag verkligen inte känner mig redo för det där underläkarviket på långa vägar. Kluven helt klart.
Från en av de lite mer soliga försommarkvällarna ute på balkongen (som för övrigt snart skall få sig en liten makeover)
Samtidigt vet jag att denna tid som är kvar kommer gå svindlande fort och det är troligen bäst att passa på att njuta av de fördelar som faktiskt finns med att vara student. Jag har verkligen INTE bråttom. Jag är fortfarande ung och kommer jobba i många herrans år innan det är dags för pension. Det där med att leva i nuet är kanske inte ett helt dumt motto trots allt!
Äntligen fredag, eller det är väl vad de flesta säger idag i alla fall. Själv skall jag jobba både idag och imorgon innan jag får "helg". Kunde efter att ha fått mitt sommarschema konstatera att det inte blir en enda ledig helg för min del fram tills semestern om man inte räknar de dagar jag tagit ledigt nästa helg för att åka iväg på scoutläger. Det negativa med det blir ju att det blir mindre tid hela familjen tillsammans och att jag dessutom har svårt att kunna planera in saker med vänner och familj men det positiva är ju såklart att Vincent får ett fantastiskt förskoleschema med minst en dag i veckan helt ledig då han får hänga med la mama och hitta på spännande saker.
Igår hade vi just en sådan dag. Efter en lång mysfrukost tillsammans tog vi på oss kläder och åkte till Frölunda torg för att köpa ett nytt regnställ till V. Vi passade även på att fynda ett par snygga sommarskor till honom samt underkläder till mig. Efter att shoppingen var avklarad gick vi till Honeycomb och fikade, till Vs stora lycka då han fick komponera ihop sin alldeles egna frozen yoghurt. Efter det gick vi till köpcentrets lekhörna. Har hyllat detta ställe förut när Vincent var liten då det är stort och fräscht, utrustat med allt man kan tänkas behöva som förälder till allt ifrån en liten nyföding till en busig 3åring. Vi spenderade säkert en timme där och V fick verkligen öva på "du måste dela med dig, leksakerna tillhör alla"-tänket, vilket jag kan berätta inte är helt lätt när man är 3. Resten av dagen spenderade vi hemma med lek ute på gården och tvmys i soffan.
Ikväll jobbar jag kortpass vilket innebär att V skall spendera maffiga 2 timmar och 45 min på föris innan Tom kommer och hämtar honom, haha. Älskar att jag får så mycket tid med honom nu i sommar även fast han just nu bråttas med mycket starka känslor från och till (med andra ord den berömda treårstrotsen). Känns bra att kunna vara där för honom då och hjälpa honom förstå alla dessa nya känslor även fast jag skulle ljuga om jag sa att det inte testar tålamodet ibland. När blev vår lilla bebis plötsligt så stor kan man ju undra?!
En av mina sekreterarkollegor på akuten driver en sida på Facebook som heter Journalgrodor. Där delar vi med oss av roliga och konstiga saker som läkarna säger, saker som helt kan misstolkas eller felskrivningar som någon sekreterare råkat göra i en patientjournal. Kan bli hysteriskt roligt ibland. Hade själv en läkare igår som på flera ställen i diktatet upprepade att patienten hade ett sår på vänster underläpp. Tur att den högra underläppen inte var skadad liksom ;) Här kommer några favoritgrodor (länk till facebooksidan HÄR):
"Slog ansiktet i pannan vid fallet"
"Jobbar som frisör, i övrigt frisk"
"Svårt att utföra status då patienten kittlas"
"Patienten har aldrig opererat sig i buken"
"Får ut en munfull var ur abscessen"
"Säger att det gör ont när han hostar i ändtarmen"
"Vid utskrivning är patienten fortfarande slemmig"
Inledde första sommarlovsdagen med en liten utflykt till Mölnlycke med lilla familjen, mina föräldrar och min bror. Först besökte vi Barnens Miljöark där det bland annat fanns kaniner som man kunde klappa vilket Vincent tyckte var väldigt spännande. Det såg nog rätt roligt ut när vi gick där 5 vuxna svansandes efter ett barn bland klätterställningar och djurinhängnader men så är det ju när man är enda barnet.
Efter en stunds lek kurrade det i magen och vi satte oss i bilen och körde bort till Råda säteri där det serverades pannkaksbuffé. Ett väldigt mysigt ställe men möjligtvis något dyrt med tanke på att pannkakorna hela tiden var slut och gästerna fick stå i kö för att få mat. Oavsett hade vi det jättemysigt tillsammans och vi satt länge och väl och njöt ute i solen.
Vi avslutade vår lilla utflykt med att gå och kika på hästarna nere på ridskolan som ligger precis bredvid Råda säteri. Givetvis hittade Vincent en traktor där som vi nästan fick köpa loss och släpa med oss hem eftersom Vincent inte ville gå där ifrån.
Fick en riktig semesterkänsla i kroppen efter detta lilla äventyr men nu skall jag alldeles strax krypa ner i sängen då klockan ringer 5.30 imorgon, ingen semester här inte. Det känns dock så otroligt härligt att få vara ledig från skolan nu ett tag. Har inte riktigt varit mig själv det senaste eftersom jag varit så sjukt pluggtrött och stressad men jag känner redan att tyngden över axlarna har lättat och jag kan känna mig lugnare igen. Hoppas tentorna gått bra för er andra som skrivit det och njut nu av ett välförtjänt sommarlov!
Så helt plötsligt var tentan skriven och det är sommarlov! Måste nästan nypa mig själv i armen för kan inte riktigt förstå att det där efterlängtade sommarlovet nu äntligen är här. Tentan tyckte jag gick bra och igår fick jag även göra om mitt praktiska prov som jag blev godkänd på med råge. Har fått höra att jag inte är ensam om att kugga patienten jag hade förra gången vilket har varit en liten tröst i alla fall och ni kan ju bara tänka er lättnaden jag kände när jag traskade ut från neurologmottagningen efter 2 mycket nervösa timmar. Ordningen är återställd och så också självförtroendet. Skall nog bli en grym läkare av mig med så småningom ;)
Med godkänt prov och en bra magkänsla efter tentan kan jag nu med gott samvete omfamna sommaren och släppa skolan och studentlivet helt i drygt två månader, och vet ni vad? Det känns så fantastiskt skönt!
Nu skall studentskylt och stetoskop få ligga på hyllan och istället plockar jag fram min otroligt fräsiga sekreterarskylt. På söndag kör jag mitt första pass på akuten, hoppas inte vi ses där!