Så var jag halvvägs igenom läkarprogrammet. En halv läkare om man så vill. Jag har alltså läst 6,5 av läkarprogrammets maffiga 11 terminer och det känns fantastiskt att ha kommit över den tröskeln, även fast det ju är lika långt kvar. Många av mina klasskamrater tycker att den första halvan gått jättefort medan jag tycker att det känns som om jag har plugat i en evighet. Det beror nog antagligen på att jag tagit 1,5 års uppehåll. Mina gamla kursare läser just nu termin 9 och har alltså bara drygt ett år kvar. DET är galet på riktigt!

 

Det känns bra att jag har den roliga halvan kvar. Även fast kursen vi läser just nu är väldigt tung informationsmässigt och att man vissa dagar bara skulle vilja dra täcket över huvudet när väckarklockan ringer och få vila hjärnan i några dagar så är det så sjukt kul och utvecklande. Innan kursen började kändes läkarrollen sååå långt bort. Jag kände mig knappt som en läkarstudent trots 2,5 år med en massa teoretisk kunskap inbankad i skallen. Nu känns det som att jag börjar bli mer varm i kläderna och jag växer sakta men säkert in i min roll som läkarstudent och helt plötsligt har berget mellan studentalice och läkaralice blivit betydligt mindre. Det blir nog en läkare av mig med så småningom.