Så kom den första snön och det med besked. Lagom till att jag skulle hämta Vincent igår på föris hade det börjat singla ner vita små flingor från himlen och efter en stunds lek utomhus snöade det rejält. Vi fick tillslut skynda oss in i värmen då våra fingervantar snabbt blev blöta och fingrarna kalla och så gjorde jag varm choklad med grädde till oss båda två. 

 

 

Det är något alldeles speciellt med vinterns första snöfall, nästan lite magiskt. Snarare än snarast kommer dock mysfaktorn bytas ut mot stånk och stön med slasktäckta vägar, försenade bussar och frusna nästippar. Det är ju tyvärr så när man bor i en storstad att snö mest ställer till med en massa elände men just då, när jag igår från sovrumsfönstret såg snöflingorna dala ner i gatlampornas sken, så var det fantastiskt mysigt.

 

Nu på morgonen var snön bortregnad igen och inte är jag speciellt ledsen över det. Den kommer ju förr eller senare tillbaks så man får passa på att njuta av slaskfrihet så länge det varar. Men nog längtar man ändå liteyttepytte efter glögg, pepparkakor och julmusik.