Egoboost och lyckorus
Ska så fort jag skrivit klart det här inlägget krypa till kojs efter min första praktikdag på Infektionskliniken i Borås. Har haft en grymt bra dag som började med att jag kunde sova en halvtimme extra då en av mina gruppkamrater erbjöd mig och en till att samåka i hennes bil. Väl framme i Borås, när vi äntligen listat ut hur vi skulle smsparkera, letade vi upp byggnaden vi skulle vara i (givetvis den allra längst bort från parkeringen) och traskade nervösa in på infektionsmottagningen.
Snabbt fick vi hänga av oss våra grejer (då marginalen vi åkte med åts upp av parkeringsstrulet) och sätta oss i konferensrummet med klinikens ST-läkare för en genomgång av den ST-tenta de skrivit. Till min stora förvåning kände jag att jag hängde med väldigt bra och kunde mycket av det de sa vilket gjorde att självförtroendet höjdes en aning.
Efter genomgången skingrades läkarna och vi fick byta om och följa med vår handledare in i avdelningen bibliotek. Efter en kort presentationsrunda fick vi veta lite om hur dagarna skulle komma att se ut, vi fick en rundvandring på mottagningen och så givetvis lite te och kaffe ute i solen. Ett helt fantastiskt mottagande och man kände direkt att vi än en gång fått en kanonhandledare som verkligen tycker att det är kul att undervisa och ha hand om virriga, fumliga läkarstudenter.
Sen var det dags att traska en trappa upp till själva infektionsavdelningen. Där fick vi tilldelat oss varsin patient som vi skulle ta anamnes (sjukhistoria) och status (undersökning) på. När vi var klara med det fick vi logga in på datorerna och läsa på i journalerna och förbereda oss för att presentera vår patient för resten av gruppen.
Efter en härlig lunch, som sjukhuset så snällt bjöd på, ute i solen samlades vår grupp och vår handledare åter i biblioteket och vi gick igenom våra patientfall. Jag blev faktiskt riktigt stolt över min presentation (om man får skryta?!) och jag kunde även svara på alla följdfrågor min handledare ställde vilket gav ytterligare en egoboost. Den där tentan kanske inte är helt omöjlig trots allt?
Glada och trötta lämnade vi kliniken strax efter fyra för att påbörja resan hem till Göteborg. Åter igen kände vi den där bubblande lyckoruskänslan och alla nickade instämmande när vi konstaterade att vi valt en fett rolig utbildning! Är så galet att vi skall få göra det här i resten av våra liv.
Postat av: joe
Klart man får skryta!!
Svar:
Alvert