Det ekar tyst här och det är väl kanske inte så jättekonstigt veckan innan en stor tenta. Försöker verkligen duktigt intala mig att det får gå som det går och att det är helt förståeligt att inte klara tentan på första försöket med de förutsättningarna jag haft denna höst. Det går sådär. För varje dag stiger paniknivån ett steg och det känns som att jag jagas av slaktaren som skall göra köttbullar av mig men att jag än så länge precis hunnit springa ifrån honom. Jag ser dock att hagen tar slut längre fram och jag kan omöjligen hoppa över staketet. Ja men typ så känns det.

 

Igår hade jag dock en mer eller mindre pluggfri dag. Igår så kom nämligen äntligen dörren till Vincents rum på plats och vi åkte och hämtade ut alla miljarder paket på IKEA för att påbörja flerdagsprojektet bygga en garderob i sovrummet. Kändes så skönt att ta ett litet tentapluggsbreak men end göra något vettigt med min tid. Hela min familj var här och hjälpte till att bära, skruva, fixa och leka med Vincent och vi kom en bra bit framåt även fast vi har lite grejer kvar att fixa.

 

 

Att Vincent nu har en dörr innebar också att det var dags för honom att flytta ur spjälsängen och flytta in i sitt rum där han nu har en "riktig" säng att sova i. Vincent var helt överlycklig när hans "nya" säng (nedärvd från morbror Gabriel) kom på plats och ville att alla skulle komma och "oppa" i den. Trodde aaaaldrig jag skulle få honom att somna där på kvällen med allt som fanns att kika på men tillslut slocknade han och sov sen gott där hela natten bortsett från två små nappiploppningar. Succé!

 

Sängen får stå på golvet tillsvidare innan vi byggt sängram till den

 

Lite tomt var det allt inatt men det känns faktiskt mest skönt att vi nu "fått tillbaks" vårt sovrum igen. Det är skönt att slippa tassa när man skall gå och lägga sig och riva av sig kläderna så tyst man bara kan i totalt mörker om kvällarna och dessutom så tror jag att vi stört varandras nattsömn mer än vad vi trott. Får uppdatera er om hur det går om någon vecka när vi kommit in i det hela men än så länge får det tummarna upp från oss alla.

 

Nu skall jag fortsätta med plugget. Det som är knäppt är att när jag väl sitter och läser tycker jag det är så himla skoj. Mycket är väldigt intressant och relevant inför framtiden men det är det faktum att det är så mycket som skall läsas in på så liten tid som gör att jag känner mig så stressad. Hade jag haft, säg 1-2 veckor till, hade det varit a piece of cake. Vi hörs senare!