Inte alla dagar är fantastiska
God förmiddag! Haft en morgon fylld av stormande känslor från en viss liten 2åring och känner mig nu, efter att ha lämnat honom på föris, ganska så utpumpad. Det är inte alltid så lätt att veta hur man skall bemöta de där irrationella och plötsliga känslostormarna och något säger mig att han nog inte sovit så bra inatt heller då han verkade ganska så trött. Tur att det är kort dag på föris för honom idag och att han senare hämtas och får busa med mormor en stund.
Känner mig dessutom inte själv helt tiptop. Har ont i huvudet och känner mig rätt matt vilket jag tror beror på att jag är lite stressad över den hektiska höst som väntar oss nu framöver och jag känner mig, trots att jag verkligen längtat efter skolstarten, lite deppig över att sommarens härliga dagar närmar sig sitt slut. Nä, det är väl inte min dag idag riktigt!
Nu skall jag diska upp i köket, bädda sängen, trycka i mig en liten bit överbliven kladdkaka (bästa när man inte är helt 100) och sedan sätta mig på cykeln och trampa iväg till sjukhuset i det fina vädret. Då får jag i alla fall något annat att tänka på och piggnar förhoppningsvis till en smula. Hoppas att ni får en trevlig dag trots allt!
Älskade, envisa barn!