Tänk att ett år går så fort. Idag är det två år sen jag fick det där plusset på stickan. Det plusset som var starten på en helt fantastisk resa. Stundtals kämpig men också alldeles underbar. En resa jag aldrig någonsin skulle vilja ha ogjord. Nu står vi här, två år senare, med en liten busig ettåring som knatar runt och kallar oss för mamma och pappa. Vilken häftig resa och än är den inte slut. Livet med dig min älskade son har bara börjat! Vad väntar oss de kommande två åren tro?