Ta hand om ditt psyke!
När jag låg i sängen imorse och inte riktigt ville gå upp, trots att den lille bebisen låg och pratade i sin säng, läste jag ett inlägg på Vanjas blogg. Jag följer både Vanjas och Josefins blogg och blir så otroligt berörd av vad de både skriver om detta heta ämne; psykisk ohälsa. Kanske är det för att både jag själv och många av mina nära drabbats och kanske är det för att jag vissa dagar känner att jag är på väg i 250 km/h mot den där berömda väggen.
Kan man gå in i väggen som mammaledig undrar nog många, inklusive jag. Har hittills varit fast övertygad om att det inte går. Att man som mamma klarar allt och bara gör, hur trött och sliten man än är eftersom man ju har en liten som går före varenda behov du har.
På senaste tiden så kanske jag har blivit lite mer skeptisk mot mitt eget tänkande. Jag har så FRUKTANSVÄRT många bollar i luften som både är roliga och mindre roliga. Jag går runt med en ständig stress inombords som vissa dagar känns så övermäktig att jag bara vill lägga mig ner på golvet och ligga kvar där. Eftersom jag ju funnit ett nytt intresse för studietekniken mind maps så tänkte jag visa er lite hur mitt liv ser ut just nu:
Allt det här är saker som är mitt liv. Vissa saker kan jag inte rå för, vissa saker brinner jag för men oavsett så är det ännu en sak som skall hinnas med och det ger upphov till STRESS. Att inte räcka till och finnas där för människorna i min omgivning är min stora skräck men någonstans inser jag att jag bara är människa och orkar inte jag så hinner jag inte med något alls.
Nu är jag glad att jag (förhoppningsvis) är såpass smart att jag lyckas bromsa mig själv i tid eftersom jag redan vandrat rakt in i den där väggen en gång och inte planerar att göra ett återbesök. Att stanna upp och reflektera över sitt eget liv är väldigt viktigt och ett friskhetstecken i mina ögon. Däremot finns det ju människor, många många människor, som tyvärr bara kör på. Det verkar fungera ett tag och man får uppskattning och imponerande kommentarer av sina medmänniskor. Plötsligt en dag så lovar jag att du kraschar. Du gör INGEN en tjänst genom att hålla så många bollar i luften.
Det pratas alldeles för lite om psykiskt mående. Det är tabu när det egentligen är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i dagens samhälle. VANLIGASTE! Jag ber er att våga prata med någon om ni känner att stressen blir för mycket och jag lovar er att ni INTE är ensamma.
Om jag inte uppdaterar här lika ofta som jag brukar så vet ni att jag försöker att släppa på alla måsten och stress. Älskar att blogga men när det blir ångestladdat så får man ta ett steg tillbaka och andas lite. Ta hand om er alla! Kärlek <3