Kommer aldrig att glömma
Det pirrar i magen och jag är alldeles känslosam och nervös. Födelsedagsnerver. Ja det brukar man ju ha inför sin EGEN födelsedag. Hela veckan som gått har varit en lång nostalgitripp bakåt. Ett år bakåt i tiden till den längsta veckan i mitt liv. Idag har det varit så jag nästan börjat grina när jag sett uppdateringarna jag gjorde på instagram under denna dagen, för ett år sen.
Vattnet har gått!!
Värktimer alldeles i början av värkarbetet // Vi åker in!
Vattnet gick ju som bekant kvart i sex den 31e juli (du kan läsa inlägget HÄR), värkarna kom vid 7 och sen åkte vi in till förlossningen.. ja alldeles vid den här tiden förra året. Får rysningar över hela kroppen när jag tänker på det. Bra rysningar alltså. Jag kan precis komma ihåg känslan inför det som komma skulle. Vi var så pirriga och glada och kunde inte riktigt fatta att det var dags. Sen kom visserligen smärtan och mitt fokus blev på annat men mina känslor åker som sagt bergodalbana just nu när jag tänker på hela dagen/natten som väntade oss då. Hur vi visste att vi skulle få barn men inte visste vilken fantastisk liten människa om skulle komma ut, att det var just vår Vincent.
Det känns som om det var igår och jag hoppas så att jag får uppleva det igen, trots all smärta och (möjligen) ännu en jobbig graviditet. Att få se sitt barn för allra första gången är magiskt och jag tror nog att jag alltid kommer att tänka tillbaks på just dessa timmar den 31 juli. Timmarna innan livet förändrades för alltid och jag fick möta min alldeles egna son. Så mycket kärlek!! *sitter absolut inte och håller tillbaks tårarna*
Jag älskar dig så!
Vad ska jag ha på gröten?
Idag var det riktigt tunnt på jordgubbar i mina föräldrars jorsgubbsland. Det är alltså inte bara jag som tappat hoppet om sommaren utan nu verkar även jordgubbarna tacka för sig. Nu uppstår dock som ni säkert anat ett litet problem. Vad ska jag nu ha på min gröt??
Jordgubbar med kokos/nötkross och lite ringlad honung på toppen har varit min go to nu i någon vecka men det är verkligen jordgubbarna som gör det. Äter jag gröten som den är så är den ju inte så jättefantastisk precis.
Så. Nu vill jag ha alla gröttips jag kan få på smarriga smakkombinationer man kan testa. Hur gör ni för att gröten skall bli ätbar (utan att hälla på en näve sylt på då)? Och har ni något mer bra frukosttips så tar jag gärna emot det också såklart.
Fota till ett blogginlägg
Det är rätt roligt att se hur en bloggare vs ickebloggare tänker. Bad ju Tom ta kort på lägenheten igår när han var där och hem kom han med två bilder. TVÅ. Fina bilder i och för sig så det räcker ju egentligen men jag som är van vid att ta 5 bilder bara på min tekopp (och oförsvarbart många när det ska tas en selfie) fick mig ett litet skratt. Själv hade jag nog gått loss med kameran ordentligt eftersom jag vet att oftast knappt hälften blir bra (eller bra nog för mig kanske rättare sagt).
Här kommer i alla fall en bild på work in progress just nu. Tom hann inte med så mycket igår då han inte kunde borra för rören till elementet men ni ser ju hur snyggt det kommer att bli.
Vi valde att låta den hårt limmade plastmattan ligga kvar under vilket såhär i efterhand känns väldigt bra. Då har vi en slät yta att jobba med och mattan kommer att isolera lite grann så att det inte blir så kallt på golvet för nakna små barnfötter.
Det är faktiskt lite tråkigt att tänka att vi kanske bara bor här några år till innan vi flyttar till större, för det kommer bli så fint och vi lägger ner så mycket jobb och kärlek. Vincent kommer antagligen knappt ha några minnen här ifrån. Hoppas bara vårt slit kommer synas på försäljningspriset ;)
Det kanske biir ett kök ändå
I söndags påbörjade vi, som ni vet om ni följer mig på instagram, projekt golvläggning i lägenheten. Det kommer bli så übersnyggt när det är klart så det är inte klokt. Finally känns det som att vi kommer någon vart med bygget. Som ni vet har inte jag varit så värst hoppfull över att köket någonsin skall bli klart men nu kan jag ändå se små solkatter i taket från det där ljuset i tunneln långt, långt borta.
Väggarna är inte riktigt färdiga för målning än och vi har inte smällt upp väggen till barnrummet men tack vare att golvet nu kommer på plats så kan man ändå få en liten fantasibild i huvudet över hur slutresultatet kommer att se ut. Det var omöjligt innan med tapet hängandes från väggarna och hål i golvet efter bänkskåpen.
Skall visa er så kanske ni förstår vad jag menar ;) Detta är för exakt en vecka sen:
"Panik!! Vad har vi gjort??" Och sedan i söndags, det är alltså framåt i processen trots att det är hundra gånger mer kaosigt. Här fyller vi igen hålen i golvet och slipar och spaclar väggarna:
Pappa "hemmasnickaren" Valfridsson hjälper oss med att spackla och diverse annat fix. Mycket bra att ha en sådan när man inte riktigt har någon aning om vad man gör, tips tips. Fast nu är jag inte riktigt snäll. Tom har ju jobbat som snickarlärling så han kan ganska mycket han med. Det är bara jag som känner mig som en tröja i diskmaskinen och inte riktigt passar in. Jag lär mig dock massor genom att fråga och testa. Det kan ju inte bli annat än fel liksom.
Jag har ingen bild på hur det ser ut just nu med golvläggningen i full gång (det är liiite mindre kaos i alla fall så lugn i stormen Arga Snickaren) men Tom har lovat att knäppa några kort åt mig när han är där idag och jobbar. Can't wait to see hur snyggt golvet ser ut när det är lagt! Såååå spännande :)
Fredagsnöje
NI kanske förstår att det är full rulle i mitt liv just nu. Vincent har varit på sitt allra gnälligaste gnällhumör i veckan och igår förstod vi som sagt varför. Många bebisar/barn kan bli väldigt frustrerade när de håller på att lära ig något nytt nämligen. Det blir liksom inte mycket tid över när man får kämpa för att han skall somna på dagen och när han är vaken traska runt runt runt. Dessutom har vi ju renoveringen i lägenheten och bor ju alltså hemma hos mina föräldrar ilket ju inte är helt.. optimalt *försöker att inte bli sprittsprångande galen av allt kaos*.
I fredags hann vi dock med lite roligheter också. På dagen var Elin och Isabella här för lite fika och sedan på kvällen åkte vi iväg till Stenungsund på middag. Skönt att få göra någonting annat faktiskt. Var riktigt längesen vi träffade Elin och Bella också så det var riktigt kul att catcha upp. De har ju blivit så stora nu och fyller ett år båda två om drygt en vecka.
På kvällen åt vi gott och spelade några parti Chicago. Som vanligt gick det inge vidare för mig, men vad gör väl det, det viktigaste är ju att man har det skoj. Vincent njöt av att åter igen vara världens centrum men somnade tillslut i värdparets sovrum. Att vara första barnet i en vänskapskrets har helt klart både fördelar och nackdelar.
Idag väntar mer renovering och jag skall knäppa lite kort åt er så ni får se vad som händer. Igår var det en sån röra så kändes inte som att det var någon idé att visa er, men idag borde vi verkligen få en hel del gjort *pepparpeppar*. Önska oss lycka till!
Första stegen!!
Idag hände det! Den största milstolpen av dem alla känns det ju nästan som. Idag tog Vincent sina allra första steg och inte var det 2-3 stycken inte. Nä 30 steg kunde vi räkna till men han tog betydligt fler när jag och Tom var iväg och jobbade i lägenheten och Vincent var hos sin mormor och traskade från ena änden av huset till den andra.
Vincent har ju som ni vet alltid älskat att gå gå gå och på senaste så har det räckt att vi hållt honom i ena handen när han traskat runt. Man har kännt att han lutat sig mot handen fast han egentligen inte behövt då han är både stabil och snabb. Han är helt enkelt lite feg och har lite dåligt självförtroende (oh no hur skall detta sluta??). Idag testade vi helt enkelt att hålla i tröjan och så, när han var i full färd med att traska fram, så släppte vi. Han fortsatte så glatt att traska på helt obekymrat och tog steg efter steg innan vi fick fånga honom när han druttade på ändan.
För det är ju det som är kruxet. Han kan varken stå eller ställa sig upp (undantaget i soffan mot ryggstödet). Han har visserligen stått själv i 15-20 sekunder men han vågar inte släppa taget. Släpper vi honom så lutar han sig bakåt och faller pladask, trots att han ju uppenbarligen kan gå. Därför får vi lura honom genom att släppa honom när han redan går och sedan vara nära till hands när (och inte om) han trillar. Lär bli några tuffa dagar/veckor för oss föräldrar innan han lärt sig att stanna på ett säkert sätt och sätta sig på rumpan. Stolt (och livrädd) mamma här hemma såklart! *bokar en "bättre självförtroende för bebisar"-kurs*
Detta firas med god chèvresallad och ett glas rött. Till de vuxna i alla fall. Vincent firar med att sova, vilket ju inte hade varit helt fel det heller. Så. Rackarns. Smaskigt. Och ett avsnitt av Morden i Midsummer på det. Kunde ju haft en sämre lördagskväll om man säger så.
Lite ullaredsfynd
"Hemma" i Lindome igen. Har haft ett härligt sista dygn i bosared. Vi stannade och åt lunch och sedan tog jag, Vincent och mamma och hoppade in i bilen med siktet mot Ullared. Ja ni kanske förstår varför det var jag och mamma i bilen och inte Tom. Han sätter inte gärna sin fot där om han inte absolut måste.
Shoppade inte mycket alls men köpte lite kläder till Vincent och så lite smaskigt till hans kalas. Känns som man alltid står och rotar i garderoben efter något som han kan ha på sig och nu växer han inte lika fort längre så då kan man bygga upp garderoben lite mer ordentligt.
Hur söt kommer inte Vincent bli i denna mysdress?
Tom och pappa åkte istället till lägenheten och jobbade lite grann medan vi var ute på vift. Nu är den snart redo att målas och golvbeklädas. Sakta men säkert går arbetet framåt. Skall visa er bilder imorgon.
Nu skall vi bara sitta och mysa i soffan mamma, pappa och jag. Dagarna går aaaalldeles för fort när man är ledig. Bäst att passa på och njuta till max.
Nytt i bokhyllan
Berättade ju för er att Vincent fick en bok av sina gammelmorföräldrar i födelsedagspresent. Vi har önskat oss böcker eftersom de vi har inte riktigt passar hans ålder. De få böcker vi har älskar han att bläddra och peka i så då kände vi att vi ville ha några till.
Boken vi fick heter "Trycka Knappen" och är en jättehärlig bok i både bild och text. Blev kär i den direkt och Vincent verkar också tycka den var rolig. Kolla bara så fina illustrationer och finurliga texter som finns i.
Så mysigt att sitta och läsa och peka med honom i famnen. Min lille bebis som inte är en bebis så länge till. Njuter av varje sekund jag får ha honom i mina armar för rätt var det är så blir man piiiinsaaaaam. Svårt att förstå att han kommer bli så gammal.
En härlig födelsedag
Hallåhallå! Hade en fantastisk födelsedag igår. Visserligen fick jag ingen frukost på sängen då Tom var tvungen att möta upp en elektriker i lägenheten tidigt på morgonen men vid lunch åkte vi iväg mot Bosared och där väntade god mat och lite kalasande tillsammans med en del av släkten. Det pågår dessutom en massa renovering även här så det fick bli att traska runt och undersöka med en styck nyfiken bebis som ju inte vill sitta på sin rumpa mest hela dagen.
Av mina föräldrar och Tom fick jag en kompaktkamera i present. En smidig liten sak som är alldeles perfekt att ha med sig när man är ute på språng. Nu slipper jag ta dåliga foton med min mobilkamera men ändå slippa att släpa med systemkameran överallt. Så nu kommer ni se finare foton här i bloggen framöver.
Gick runt och testade den lite igår och i bra ljus är den helt grym, trots sin storlek. Det är lätt att man jämför med systemkamerans kvalité och där ligger den ju faktiskt lite i lä, såklart.
Vi passade även på att fira Vincent lite i förväg. Kände direkt hur det började bränna bakom ögonen när vi sjöng för honom. Kommer bli en riktig gråtfest den 1e kan jag lova. Av sina gammelföräldrar fick Vincent en superhärlig bok och av mina kusiner fick han leksaksmat. Blev väldigt nostalgisk när jag fick se den för vi hade exakt likadana när vi var små. Ni kanske också känner igen dessa frukter?
Vincent blev i alla fall överförtjust och kommer säkert att kunna leka med dem i många år på olika sätt. Tummen upp för såna leksaker tycker jag!
Idag regnar det här så då får vi hålla oss inomhus. Gör inte mig så jättemycket. Gillar att sitta inne och lösa korsord och spela spel också.. men blir ju inte så mycket av den varan med en liten ettåring. Nu är det dags att knata ner till säteriet och äta lunch... Jag är hungrig!
Min första tårta
Men alltså hallååå.. vart har du tagit vägen Alvert? Nejnej jag har inte glömt bort er utan har bara haft en massa saker att göra. I fredags hade vi ju, som jag skrev i förra inlägget, fest. Födelsedagsfest närmare bestämt. Jajjemen, idag är min sista dag som 21-åring och det känns faktiskt rätt skönt att få bli ett år äldre.
Hur som haver så bestämde jag mig som ni vet för att bak en tårta som vi kunde bjuda på. Perfekt läge att få testa mina tårtbakningsskills inför Vincents kalas. Jag ville göra det ordentligt med lock och allt och insåg ganska snabbt att det hela skulle bli ett flerdagarsprojekt. Satt t.ex. flera timmar och trixade med att färga marsipan, kavla och dekorera.. *puuh*.
Resultatet blev dock väldigt bra. I alla fall för att ha varit första gången. Köpte färdiga bottnar (skall baka eget till Vincents kalas) och fyllde med dumlefluff, färska jordgubbar och jorgubbdmousse. Blev aningens söt (enligt mig) men annars väldigt mumsig. Rätt så fin tycker jag också att den blev trots att den inte riktigt blev som jag föreställt mig. Ska allt våga mig på att göra ettårstårta.
Festen blev givetvis också väldigt lyckad och vi hade det så trevligt. Så härligt att ha så goa vänner runt sig. Som ni kanske förstår var jag därför, av flera skäl, väldigt trött igår och vi tog det lugnt hela dagen och hängde med Vincent som varit med mormor över natten. Idag känner jag mig lite mer utvilad och lillen bjöd på sovmorgon till 9 vilket verkligen är lyx. Gick upp och gjorde amerikanska pannkakor till oss alla tre och nu sitter jag alltså här, med en skål galiamelon, och catchar upp.
Nu har jag dessutom semester i en hel vecka! Obetald i och för sig men det känns verkligen helt underbart att få hänga med min härliga familj hela veckan. Det är värt varenda krona. Vi börjar som sagt med lite födelsedagsfirande och så åker vi en sväng till Bosared också. Resten är ett oskrivet blad som jag hoppas vi kan fylla med en massa härligt.
Nu skall jag gå och söva trött bebis!
Många bollar i luften
Ledig dag idag och den har givetvis gått alldeles för fort. Vet faktiskt inte riktigt ens vad jag hittat på.. hmm. Vi har varit iväg en sväng till lägenheten i alla fall och passade på att inhandla lite byggsaker på K-rauta på vägen. Fick inte så mycket gjort då Vincent inte riktigt var på humör men skrev ihop en plan på vad det är som behöver göras innan själva köket kan sättas upp, vilket är en hel del. Det är ju inget nybygge vi bor i precis och det syns när man väl börjar riva. Sätta upp köket känns lätt som en plätt jämfört med allt förarbete med slipning, spacklig, målning, lägga golv osv. Fortfarande en stadig 8a på köksrenoveringsångestskalan alltså!
Grötfrukosten intogs när lillen somnat i ett hav av diverse papper, limstift och kort. Sitter och pysslar med Vincents fotoalbum så fort jag får tid över och som ni vet så beställde jag ju över 600 (!!) bilder så det tar ju lite tid. Är väl helt ok nöjd med det jag gjort hittills men man önskar ju att man kanske var en nypa mer kreativ och pysslig än vad man är. Dessutom kostar det oförskämt mycket med färgade papper hit och dit. Tänk, det tänkte man inte på när man satt och pysslade på fritids med flörtkulor och glitterpennor minsann.
Utöver det så har vi varit och pantat burkar och inhandlat lite smått och gott inför den ack så spontant ihopslängda 22årsfesten vi skall hålla på fredag. Fyller ju år om mindre än en vecka och då jag var väldigt extremt gravid förra året (kika bara här) så är det på sin plats med lite mer ståhej i år. Det var väl egentligen Tom som kläckte idén för några dagar sen och jag som gärna vill planera gooood tid i förväg har lite smått panik över spontaniteten i det hela.
Kommer säkert bli urtrevligt oavsett så jag skall försöka ta några djupa andetag och lugna ner mig några hekto. Är lite nervös bara eftersom jag tänkt bjuda på hemmagjord tårta. Perfekta tillfället att öva inför kommande ettårskalaset tänkte jag *inbillar sig att hon är någon slags oupptäckt tårtmästare*.
Som ni ser är det många bollar i luften just nu så har knappt hunnit sitta ner vid datorn alls. Det är ju trots allt sommar och jag gissar att inte ni heller sitter fastklistrade inomhus längre stunder (eller??). Nu vankas det nog snart lite kvällsfika här hemma och ikväll åker Tom och hämtar mina kära föräldrar på flygplatsen då de varit och glassat i Barcelona en vecka. Inte alls avis *arrgh*. Ska bli skönt att få krama om dem lite grann!
VAB i jordgubbslandet
Sitter med lördagsgodiset ovan och skall alldeles strax kika på ett avsnitt på netflix. Vilket det blir får vi se. Har ju som ni vet ett flertal på favvolistan just nu. Dagen har spenderats tillsammans med min goe son. Tom mådde inte så bra igår så idag fick jag för första gången i mitt liv vabba. Känns inte sådär jätteskoj att krångla med försäkringskassan angående ersättning dock, det är ju så extremt krångligt när man inte är fast anställd, men har i alla fall skickat iväg ett mejl till dem så får vi se. Någon här som varit i liknande situation som vill guida mig?
Nu mår han som tur är bättre efter att ha fått vilat och sovit ordentligt. Det är ju alltid så jobbigt att ringa och sjukanmäla sig eftersom man vet hur man sätter dit sina medarbetare men måste man så måste man. Jag är en sån som har lätt för att få extremt dåligt samvete av sånt här och tänker genast ut värsta tänkbara scenariot där chefen avskedar mig och kollegorna pratar skit om mig bakom min rygg, men nu är det ju som det är och jag skall inte behöva försvara mig själv och mina val, eller hur? Och nu sitter jag ju här och skriver ihop ett litet försvarstal till er *suck*... nu får jag skärpa mig.
Har hur som haft det jättemysigt med Vincent och vi har traskat runt och undersökt diverse krukväxter och stolar. Dessutom har mina föräldrar (som de senaste inläggen så fint hintat) ett jordgubbsland, till Vincents stora förtjusning. Tur att man är med och hinner borsta av de värsta av jorden och bladen innan de åker in i den lilla munnen. Jordgubbar är nog hans absoluta favorit. Det bästa med eget jordgubbsland är att alla jordgubbar inte mognar med en gång så det finns alltid ny gubbar, redo att plockas, nästa dag trots att man plockat många dagen innan. Jag är ju dessutom inte den som tröttnar på jordgubbar i första taget (mvh fd jordgubbsförsäljare) utan äter det gärna flera gånger om dagen. Hur gott som helst ju!
Hrmm.. Detta inlägg blev längre än väntat. Brukar bli så när man behöver skriva av sig lite grann. Skall ta och kika på det där avsnittet nu innan jag måste sova men ni får ha en fortsatt trevlig lördagsnatt så hörs vi imorgon! KRAM!
Grötexperimentet fortsätter
Båda mina pojkar ligger och sover middag och jag har återigen lite egentid. Denna gången skall jag faktiskt utnyttja den lite bättre. Skall sätta mig ute i solen strax med datorn och planera lite inför det stundande ettårskalaset är tanken. Får ha med mig babyvakten dock för man vet aldrig hur länge lillfisen sover. Kan variera ganska så rejält. Allt mellan 30 minuter och 3 timmar typ. Vi föredrar dagarna då han sover lite längre, både för den värdefulla egentidensskull (läs tvättid, städtid och "alla andra måsten"-tid) men också för att vi har en mycket gladare bebbe resten av dagen om han fått sova ordentligt.
Idag är det dag två av mitt frukostexperiment. Tyckte jag lyckades riktigt bra idag faktiskt. Inser att gröten i sig inte egentligen är något att hurra över utan det är vad man lägger på som gör det hela smarrigt. Idag var det jordgubbar och kokos återigen men ringlade även över lite (knappt en halv tsk) honung vilket blev riktigt smaskigt. Hade i lite mer salt idag också så känns som detta är ett vinnande koncept.
För den nyfikne så innehåller hela kalaset 234 kcal vilket jag tycker är helt fantastiskt med tanke på hur mättande det ändå är. För att ha något att jämföra med kan vi ta min frukost från häromdan som bestod av en grov fralla med smör och ost samt ett glas juice som trillade in på hela 414 kcal. Det är ju ganska stor skillnad.
När jordgubbarna är slut får jag testa nya varianter. Går ju att hitta på en massa spännande kombos om man bara har en gnutta fantasi. Inte alla dagar man har det en tidig morgon i och för sig.
Nu skall jag sluta hänga här i soffan och förflytta mig ut i solen. Det ser ut att blåsa ganska rejält så får nog ta på mig en tröja och vira in mig i en filt. Tjenixen!
Egentid och gröt
Idag hände det som är en sådan raritet nu för tiden. Jag fick egentid. Tom och Vincent packade ihop sig vid tio imorse för att åka till Toms föräldrar och jag börjar inte jobba förrän vid 3. Såå.. vad gjorde jag med min tid? Hrm.. måste erkänna att jag är rätt besviken på mig själv. Egentid är ju såååå eftertraktat och så när man väl får en stund för sig själv så slösar man bort den på strunt.
I mitt fall blev det en film i soffan och lite slösurfande bland randomklipp på youtube. Borde väl ägnat mig åt att jobba på Vincents fotoalbum eller åtminstone ligga på stranden med en frozen margarita i handen. Nu går jag istället och grämar mig över att jag slösat bort min tid och att jag strax behöver åka till jobbet. När får jag denna guldchans igen liksom? Nåja, skall inte gråta över spilld mjölk. Var rätt gött att ligga i soffan utan att behöva hålla ett ständigt öga på en liten blåmärksmagnet till son.
Tänkte dela med mig av dagens frukostexperiment. Detta var nämligen vad som stod på menyn idag.
Havregrynsgröt med färska jordgubbar och riven kokos. Jag har aldrig riktigt varit ett fan av just havregrynsgröt. Tycker alltid det smakat som slemmig kartong, men eftersom det ju är en riktigt nyttig och bra frukost så tänkte jag ge det en chans till. Det var ju trots allt ååår sen jag åt havregrynsgröt sist (mannagryn och risgryn är mer min melodi). Det såg faktiskt riktigt smarrigt ut och skall jag vara helt ärlig så var det inte aldeles förfärligt. Konsistensen var långt ifrån så illa som jag ville minnas. Jag tror att jag saltade lite för dåligt så får testa med lite mer nästa gång för ja, det blir nog att testa någon gång till i alla fall innan jag helt ger upp hoppet om gröten.
1 ton kök
Det blir mycket renoveringsuppdateringar just nu. Vi gör liksom inte mycket annat skoj så tycker ni det är urtrist kan jag bara säga sorry. Igår var vi bara en liten stund i lägenheten men lyckades ändå med ganska mycket. Nu är det verkligen helt tomt i både kök och blivande barnrum. Kaklet är nerknackat och det som är kvar att riva är tapeter och golv.
Det som däremot inte saknas längre är vårt nya kök eftersom det anlände till lägisen igår. Nästan ett ton (!!) med paket från IKEA står nu och fullkomligt äter upp vårt vardagsrum (bilden gör inte kartongberget rättvisa ALLS). Vilken ände skall man börja i ens?
Det känns faktiskt surrealistiskt att vi skall få ihop de där till ett sprillans skinande kök men på nått sätt skall det ju gå.
Idag blir det dock ingen renovering för det står ju som bekant jobb på schemat. 13,5 timmar från och med nu... bara att köra!
11 månader
11 månader.. hur blev han så stor? Om en månad så har vi en ettåring! Det är ju inte klokt! Får så mycket flashbacks nu när det varit så varmt. Kan säga att jag är såååå rackarns glad att jag inte är höggravid i värmen som varit. All cred och kärlek till er som är det. Jag har gjort det själv och det är TUFFT.
Svullna fötter // Trött och svullet fejs
Som bilderna ovan så fint illustrerar så var jag något kopiöst svullen. Alltså på riktigt inte ens okej svullen utan "aunt marge i harry potter"-svullen. Försöker hålla god min men man ser ju hur otroligt sliten och trött jag var på bilden till höger. Båda är tagna för ett år sen plus/minus någon dag bara.
Nä jag är sååå glad över att ha min lilla guldklimp utanför magen trots allt slit det innebär såklart. Vi har hängt ute i trädgården hemma hos mamma och pappa och han har fått bada i en plastbalja för att svalka av sig. Han är ju dessutom så himla go och härlig att hänga med och ingen dag ä tråkig med honom.
Tvivlar starkt på att han kommer att gå eller krypa inom den närmsta månaden. Han har helt enkelt inte så bråttom med det där. Visserligen har han börjat dra sig lite fram på mage men han gillar fortfarande allra mest att gå längs med möbler och genom att hålla i våra fingrar. Vår kille är mer av den verbala sorten och vi har nog insett att han faktiskt kan säga både titta och där.
Blev lite besviken ändå då jag alltid föreställt mig att han plötsligt bara en dag skulle säga ett klockrent ord så att man visste klockslag och hela alltet men givetvis fungerar det väl oftast inte så. Nä han har nog redan sen han var 10 månader övat in "däh" (=där, ofta när han pekar på lampor men även till typ mormor eller katten) och på sistone har det smugit sig in ett och annat "titta" (också oftast när det gäller lampor.. han är lite smått fixerad). Vincent har ju alltid varit väldigt pratig av sig så kanske är det det han satsar på istället för att härja runt på egen hand. Dessutom är vi 90% säkra på att han sagt mamma och pappa men eftersom att det ju är såååå viktigt att han säger rätt ord först (såklart.. duuuh!) så är ju de 10 % ganska viktiga. Så än så länge har vi båda hoppet uppe.
För mig är ju hela förisstarten superstressande men jag har så smått börjat acceptera att han inte kommer kunna gå när han börjar där och att det kommer gå bra ändå. Personalen är ju superduktiga och vi kommer göra allt vi kan för att ha honom där så korta dagar som möjligt. Tar han sina första steg på föris så är det givetvis jättetråkigt men inget jag kan göra något åt. Bara att gilla läget. Känns inte hundra än men när han väl går där tror jag det kommer kännas helrätt. Kan bara inte släppa att han blivit så stor fast han fortfarande är så liten. Förstår ni hur jag menar? MEN vi har faktiskt en hel månad kvar då han bara ska gå hemma med sin pappa så jag skall njuta av den sista tiden av bebistiden så gott jag kan. Det väntar ju ett nytt fantastiskt år runt hörnet!
Köket är borta!!
Hemma i Götelaborg och vi ligger inte på latsidan inte. Min förkylning är ääääntligen på väg bort så efter mina två dagars ledighet nu i början på veckan kör jag jobb igen på onsdag och drar igång med en monsterpass (eller dubbelpass som det ju egentligen kallas). Vad är det då vi pysslar med? Jorå.. jag skall visa er med en fin illustrerande bild.
Köket är PUTS VÄCK! Tom, pappa och min lillebror jobbade ihärdigt i några timmar och rev ner allt samt bar ner det och körde det till tippen. Är väldigt glad att jag var på Vincent duty istället kan jag lova för det är inte ens kul att springa i våra trappor UTAN ett kylskåp under armen. Vi höll på att svettas ihjäl igår när vi bar upp vårt nyinköpta golv till lägenheten så jag är rätt så glad att vi beställt hemkörning och uppbärning från IKEA.
Nu väntar det bara lite rivning av lister och golv för att kunna lägga vår nya snygga parkett som skall ligga i både kök och barnrum. Tanken är att så småningom byta ut golvet i hela lägenheten. Genomgående ekparkett är ju ett stort säljargument hos mäklaren och dessutom mycket MYCKET trevligare än den plastmatta vi har i både kök och sovrum för tillfället. Vi har också införskaffat två styck rullar med tapet till Vincents rum som är såå fin. Får visa er någon dag framöver.
Dessutom (surprises just keep coming) beställde jag bilder förra veckan som jag hämtade ut idag på Hemköp. Blev över 600 (!!) bilder och då har jag VERKLIGEN rensat. Nu återstår det svåra projektet att plocka ut de bilder som jag vill sätta in i hans album. Att bilderna kom helt osorterade is not helping. Har dock snabbt kikat igenom dem och de är så fina. Blir så nostalgisk och tårögd av nästan varje bild och jag vet ofta precis när de togs eller någon liten historia bakom vilket ju är jättekul såklart. Tänk att det snart har gått ett år. Ett år som mamma. Går inte att begripa :')
Velpelle
Om ni någon gång undrat vart ni hittar världens största velpelle så kan ni sluta leta, ni har henne här! Sitter i bilen på väg till sommarstugan igen efter att ha blivit övertalad om att stanna hemma i helgen av min sambo. Hur mycket jag än övertygat mig själv om att jag mår bättre så syns det tydligen inte på utsidan och tänker jag efter så är det nog ett klokt beslut att försöka bli frisk på riktigt. Gick ju tillbaks för tidigt förra gången och blev ju inte direkt friskare av att ränna runt på jobbet. Så ja... två sjukdagar till och så två lediga dagar i början på nästa vecka borde vara mer än tillräckligt för att komma på banan igen.
Nu kommer jag dessutom inte kunna renovera eller springa ute i affärer så då är det bara vila som gäller. Känns skönt faktiskt. Även fast jag är superstressad över att missa så mycket jobb. Jag är dålig på att vara snäll mot mig själv tyvärr.
Nu skall jag nog joina min son och ta mig en liten blund. Är inte mycket för bilsovning men man kan ju vila ögonlocken lite grann ;)
Frukoststund
God morgon! Igår kom Tom och Vincent in med frukost på sängen till mig och som tur var fanns det både smaskiga frallor och himmelsk god apelsinjuice (brämhults säger jag bara!!!!!!!) kvar idag så att även denna frukost kunde lyxas till.
Idag var det Toms tur att få sova lite extra nämligen. Han är en riktig kämpe som roddar med allt när jag är sjuk så eftersom jag kände mig pyttis bättre imorse lät jag honom ligga kvar medan vi gick och käkade frukost i köket.
Nu är vi dock vakna alla tre och skall göra oss i ordning för att åka till lägenheten igen. Idag skall jag dock inte jobba (lärt mig min läxa!) utan mest agera barnunderhållare. Vilket ju kanske inte är det mest avkopplande som finns det heller #levandegåvagn. Imorgon SKA jag jobba, så bäst att vila så gott det bara går.
Packa packa packa
Idag bar det av till lägenheten, förkylning till trots, för att packa ner allt från det gamla köket. Inte det bästa att göra kanske när man är hemma och är sjuk. Snörvlade, hostade och nös så jag höll på att bli galen och fick sätta mig ner hela tiden för att vila mig och hämta andan. Fick lite bannor nyss från min kära mor om att jag borde ligga vågrätt och vila och hon har ju så rätt egentligen. Bara jag som är så rackarns envis. Kommer väl aldrig bli frisk nu. Är nu i ett orimligt stort behov av en dusch (täckt med snor, svett och smuts ni vet) och orkar knappt pallra mig ur sängen. Nej jag bjuder INTE på en selfie just nu, för allas skull.
Vi fick i alla fall tömt det mesta av lådorna i köket och resten av lägenheten agerar numera förråd/skrotupplag. Imorgon åker Tom tillbaks för att fixa det sista och sen är det bara att börja riva ner skiten. Är lite rädd för just det här momentet, för när vi väl börjat riva finns det ju liksom ingen återvändo. Då är vi kökslösa. Dessutom har vi inte ens tittat på kakel, golv, väggfärg, lampor osv vilket ju är ganska så viktigt när man ska renovera ehhh... vilket rum som helst ungefär. Nåja, ingen panik här än så länge *firar av ett nervöst leende som får en att se lite smått galen ut*.
Ligga hemma och snora bort
Idag blev det till att vara hemma för mig. Mådde skit när jag vaknade och har försökt att ta det så lugnt jag bara kan idag. Trots det så mår jag ännu värre nu och svettas som om jag gått in i klimakteriet fast jag inte har någon feber. Följde dock med Tom och Vincent ut till lekparken på eftermiddagen idag för att få i mig lite sol och frisk luft och det var verkligen ett tillräckligt stort projekt för mig idag. Såååå typiskt att vara sjuk när det är så fantastiskt väder ute. Man vill ju så gärna glassa runt utomhus men det är ju inte så där jättehärligt när man är sjuk precis.
Nu sitter jag och sorterar ut de sista av bilderna jag skall beställa. Det blir några stycken om man säger så. Vill inte veta hur mycket det kommer att kosta hehe. Har ju som mål att göra ett "mitt första år" album till Vincent och jag börjar så smått inse vilket MASSIVT projekt det kommer att bli. Hade egentligen velat ha klart det mesta till hans födelsedag (en månad exakt från och med idag) så att gästerna kan få bräddla och titta men börjar tvivla på att det ens är genomförbart. Vi får se. Lagom tills han tar studenten kanske är mer realistiskt?