Mamma och pappa har precis tagit tåget in till stan för lite födelsedagsfirande så nu sitter jag själv här i soffan med bebisen sovandes i rummet bredvid. Ganska skönt att få koppla av en stund utan att se allt stök runt omkring och få ångest för att man inte städar faktiskt. Kommer liksom aldrig ikapp med städningen hemma så det är en ständig ångest man går och bär på och det är skönt att ta en paus ifrån ibland. 

Snart går vi ju dessutom in i ett renoveringskaos som man ju både längtar efter men även fruktar. Kommer vi någonsin ha det skinande rent hemma igen? Kanske när Vincent är 20 och flyttat hemifrån ;)