Vecka 30
PANIIIIK!! Så beskriver min älskade sambo vecka 30. Givetvis med glimten i ögat men nu börjar vi på riktigt närma oss.
Om 8-12 veckor sitter vi här med en liten bebis i famnen så det är ändå inte alldeles osant det där med 30veckorspaniken. Skall vi bli föräldrar? Skall vi få uppfostra en alldeles unik individ som är hälften mig, hälften Tom? Det känns helt magiskt samtidigt som man ju självklart undrar hur det nu skall gå. Antar att detta är en helt vanlig tankesnurr som finns i alla förstagångsföräldrars huvuden oavsett om man är 16 eller 46.
Veckan har bjudit på något så härligt som otrooooolig halsbränna, sparkar mot min stackars urinblåsa och sammandragningar lite här och där. Graviditeten är någon slags hatkärlek för mig och samtidigt som jag inte kan vänta innan han ligger på mitt bröst och jag kan gå normalt igen så bara älskar jag att få ligga i sängen och känna honom böka runt. Något jag verkligen kommer att sakna! Här har vi veckans mage:
Ursäkta alla fina streck jag har från täcket hehe! Såg mig i spegeln när vi var på stan härom dagen och utbrast "men oooj vad stor jag är" haha, fick ett gott skratt från mamma som svar. Man inser verkligen inte hur otroligt gravid man faktiskt ser ut. Jag trodde till exempel att det inte syntes att jag var gravid om jag hade jacka på mig då den är så stor men oj vad fel jag hade!
Även kvinnan som jobbade på dressman sa att "gravida kvinnor får sitta" när jag undrade om jag satt i vägen för henne. Då satt jag ner och kände mig allmänt tjock men det var nog ingen tvekan om att det inte var kakor jag hade i magen ändå. Höggravid var det ja!