Onsdag

Är redan snart 4 veckor in i ATn nu. Själv tycker jag att tiden sniglar sig fram men när man skriver det så så har det väl ändå gått ganska fort. Jag har haft lite otur med min första placering och har haft svårt att trivas på avdelningen samtidigt som jag känt mig väldigt vilsen och ny. På avdelningen jag varit på jobbar man ensam som AT-läkare tillsammans med sin specialist vilket gör att jobbet stundtals blir väldigt ensamt. Att inte alltid ha någon på plats att fråga gör också sitt och nu vill jag mest få dessa två kvarvarande dagarna överstökade och gå vidare till nästa avdelning där man jobbar i lite större och fler team med både underläkare, AT-läkare och ST-läkare vilket skall bli kul.


Idag har vi haft AT-dag på sjukhuset. Det har för min del inneburit APT, traumasimuleringsövning på akuten och temaföreläsningar om barnsjukdomar. Väldigt skönt faktiskt med ett avbrott från kliniken och otroligt kul att få samlas alla AT-läkare från sjukhuset och få ett ansikte på de som jobbat lite längre än vad jag gjort. I och med att man hoppar runt så mycket mellan avdelningar som AT så blir sammanhållningen och stöttningen i AT-gruppen i sin helhet superviktig. Det är ju egentligen bara dem som vet vad man går igenom just nu och det är alltid lika skönt att få komma till AT-rummet för att luncha och ventilera av sig om saker som man varit med om.

På tal om AT så börjar det dra ihop sig för AT-ansökningsperioden nu. Jag är så fruktansvärt glad att få vara på andra sidan av den frustrerande process som det är att söka AT och jag håller alla tummar och tår för att de underläkare som jag pratat med på sjukhuset lyckas knipa en plats i denna omgång. I de bästa av världar så skulle ju alla som ville få AT direkt men den utopin kommer vi ju tyvärr bara längre och längre ifrån i dagsläget. Är det någon här inne som skall söka denna omgången så önskar jag dig stort lycka till! Tveka inte att höra av dig om det är något du undrar! 



AT-introduktionen

Hallå hallå från andra sidan AT-introduktionen. Har precis landat i sängen efter en kort joggingtur som var mer än välbehövlig efter min första dag ute på kliniken som AT-läkare. Men vi backar bandet lite grann för nu var det över en vecka sedan jag gjorde ett inlägg och ni är säkert nyfikna på hur det varit hittills.
 
Första veckan hade vi alla 11 nya AT-läkare i Borås en gemensam introduktionsvecka. På måndagen möttes vi nervöst upp i entrén till sjukhuset och begav oss sedan till campus där vi i ett av rummen fick slå oss ner vid varsin informationsmapp och en sprillans ny namnskylt. Jag blev glatt överraskad då jag i alla fall kände igen två bekanta ansikten i gruppen. Veckan flöt på med olika mer eller mindre givande genomgångar av bland annat journalsystem, brandutbildning, vårdhygien, arbetstidsrapportering samt lite presentation av själva AT-upplägget och de olika blocken som ingår (medicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin). Tre av fem dagar blev vi bjudna på lunch och dessutom bjöds det både på förmiddagsmacka och eftermiddagsfika så vi kunde inte direkt klaga.
 
 
Fredag eftermiddag avslutades med en rundvandring på akutmottagningen (där vi ju kommer göra en hel del jourer) samt en kort fallbaserad HLR-övning. Möra efter en hel vecka med massa ny information var det ett helt gäng mycket trötta AT-läkare som efter det äntligen tog helg.
 
 Inget fika på fredagen så unnade mig själv lite gott efter HLR-träningen till bilresan hem!
 
Denna veckan delade vi upp oss i våra två grupper. Jag tillhör den gruppen som börjar med 4,5 månad medicin och den andra gruppen kommer göra 4,5 månad kirurgi innan vi växlar med varandra. Veckan drog igång med två dagars föreläsningar om olika sjukdomstillstånd som vi kommer att stöta på och allt som allt var det skönt at få fräscha upp hjärnan lite eftersom det ju var ca 3,5 år sedan jag läste medicin på läkarprogrammet.
 
Så idag var det äntligen dags att få jobba "på riktigt". För min del startar jag mitt medicinblock med 2,5 vecka på hjärtintensivvårdsavdelningen (HIA). Det innebär förutom avdelningsarbete även att jag skall bära hjärtstoppssökare och springa på hjärtstopp tillsammans med en erfaren ST-läkare eller specialist i utbildningssyfte. Jag var så otroligt nervös igår kväll att jag knappt kunde somna och tankarna bara snurrade i huvudet.
 
Morgonen började i alla fall bra, jag kom iväg i tid med barnen till skolan och förskolan. Jag hittade till omklädningsrummet, till signeringsrummet med stämplingsdatorn, efter lite om och men till administrationen där sökaren låg och slutligen till HIA. Det visade sig att min specialist för dagen även var min handledare som jag skall ha under hela medicinblocket och det kändes bra i magen direkt faktiskt. Dagen susade förbi och det var med en stor lättnad som jag mötte upp Agnes (en av mina AT-kollegor på medicin) för att debriefa av oss lite grann medan vi traskade iväg mot omklädningsrummet. Jag överlevde och jag kände mig förvirrad och ny på jobbet men det kändes ändå helt okej! Nu tar vi en dag i taget och så hoppas jag på att den där inlärningskurvan blir lika brant som när jag började på neurologen.