Men det är inte bara dåligt att vara få. Jag får ta mycket ansvar för patienterna och utvecklas givetvis mycket av att få göra det. Förra veckan t.ex. jobbade jag och en ST-läkare ihop och fick ringa bakjouren för frågor vilket gjorde att vi verkligen fick försöka lösa det allra mesta själva innan vi lyfte luren. Vi hade jätteroligt ihop och var väldigt nöjda med oss själva att vi (och våra patienter) överlevt dagen när vi gick hem.

Nu är det inte många veckor kvar för mig innan ATn drar igång. Är både taggad och rädd. Jag har blivit så otroligt bekväm att kunna det jag gör, känna mina kollegor och ha en kontinuitet på samma arbetsplats. När jag blir AT-läkare kommer det bli flängande mellan olika avdelningar, mottagningar och akuten och jag får en känsla att jag kommer få throwbacks till kandistiden. Det känns dock roligt och helt rätt att äntligen ta nästa steg mot legitimationen nu och även fast jag glömt allt vad EKG, astmabehandling och inflammatorisk tarmsjukdom heter så ska det bli spännande att testa på något nytt. Någon som har tips på hur man kan förbereda sig inför medicinblocket på ATn??