Ojojoj man vet i alla fall att man lever efter den här veckan. Var på plats på sjukhuset för mammarmottagning (bröst) kl 8 igår och lämnade sjukhuset först strax innan 21 efter min första jour. Idag har jag spenderat dagen på avdelning och på operation och sedan ägnat kvällen åt instudering inför morgondagens två seminarium och hemtentan som skall in kl 12 imorgon. Har dessutom hunnit med att laga middag samt varit iväg och köpt nya skor till Vincent eftersom hans gamla bokstavligen höll på att trilla sönder. Blev precis klar med det sista och det skall bli SÅ UNDERBART att få gå och lägga sig kan jag säga. Intensiva men roliga dagar och jag tycker ändå att jag lär mig en hel del men det blir lite mycket ibland när man dessutom skall bolla allt med familjelivet. Skall bli otroligt skönt med helg snart. Känner mig helt klart som en power woman dagar som dessa!

 

Idag drog första placeringen igång och för min del innebär det kirurgi. Ja, hela kursen kallas ju kirurgikursen men är uppdelad i många olika block som ortopedi, onkologi, anestesi, handkirurgi, radiologi osv. och själv skall jag alltså börja med kirurgi i 4 veckor. De första två veckorna kommer jag ha seminarier och vara med på operation och mottagning och de två sista veckorna kommer jag vara på avdelning, eller KUA, som är en kirurgisk undervisningsavdelning där alltså vi studenter sköter alla patienter, under handledning såklart.

 

Dessutom skall vi gå 3 jourer på akuten och för min del har jag första jouren redan imorgon. Jag måste erkänna att det känns lite konstigt efter endast en veckas introduktionsföreläsningar men förhoppningsvis kommer jag lära mig massvis när jag väl är där istället. De som har sin kirurgiplacering senare under kursen har ju antagligen liiite mer kött på benen för att kunna ta egna patienter.

 

Helgen har varit lugn och skön i alla fall även fast jag inte känner mig särskilt utvilad. Vincent har varit sjuk så vi har mest hållt oss inne och lekt och kollat på tv tillsammans. Igår hade vi det supermysigt då vi dukade upp med en massa gottis framför tvn och spelade bingolotto hela lilla familjen. Ser fram emot många sådana mysiga höstkvällar tillsammans med mina två pojkar nu i höst.

 

Nu vankas det middag så nu måste jag kila!

 

 

Idag har jag tagit mina första riktiga steg mot att bli en kirurg. Ja, nu är det ju inte alls säkert att jag vill bli kirurg överhuvudtaget men man skall ju aldrig säga aldrig. Idag har vi spenderat förmiddagen på KTC och övat oss på bukstatus, steriltvätt och basal sutureringsteknik. Efter tre dagar fullsmockade med introduktionsföreläsningar var det ett mycket välkommet inslag vill jag lova. Jag älskar att få göra alla dessa praktiska grejer. Att få testa på verkligheten lite grann.

 

Och där var vi igång! Nu kan jag officiellt titulera mig T8a på Läkarprogrammet och visst måste jag erkänna att det ändå börjar kännas lite pirrigt. Även fast det ju är 2 år kvar på utbildningen så tror jag vi alla i klassen känner att vi sakta men säkert närmar oss den där examen och själv känner jag en viss panik över att det finns människor som förväntar sig att jag skall kunna en massa saker. Helt ärligt så känns det som att jag glömt ca 90% av allt det jag lärt mig sen jag började där på hösten 2012 men pratar man med andra i klassen så känns det i alla fall inte som att man är ensam om att känna så. Vi kan nog dessutom säkert mer än vad vi tror.

 

De första två dagarna på termin 8 och kirurgikursen har inte direkt tagit någon med storm. Det har varit fullmatat från 8-16.30 med olika typer av introföreläsningar och jag tror nog bara att 2 eller 3 av dessa 45-minuterspass varit något att ha. Hoppas på bättre lycka imorgon. På torsdag skall vi däremot få hänga en halvdag på KTC (kliniskt träningscentrum) och lära oss steriltvätt och basal suturering vilket jag verkligen ser fram emot.

 

Det är spännande hur snabbt man faller tillbaks in i studentlivet igen. Släpa tunga väskor fyllda med laptops och högar med papper fram och tillbaks till skolan, värma matlådor i microvågsugnar som är i stort behov av rengöring, "lyxa till det med en fika" och köpa en chokladboll och dricka kranvatten till, ta sig an det kryptiska terminsschemat och ändå inte förstå ett smack.. ja listan kan göras lång. Studentlivet är brutalt och genomstressigt ibland, men det har allt sin charm. Nu kör vi!

 

En liten del av mig vill faktiskt öppna anatomiboken en smula och repetera lite anatomi men den förnuftiga delen av mig (ja det finns en sån) gör att jag låter bli. Jag skall insupa den allra sista sommarlovsluften så gott jag kan. Anatomiboken kan vänta i två dagar till!

Så var det bara en vecka kvar på det här sommarlovet. Herre jisses vad fort det har gått! Augusti måste ju dessutom vara årtiondets gråaste då det bara har regnat och varit ruggigt här på västkusten i stort sett. Jag som hade hoppats på lite fler varma dagar än de där veckorna i juli. Idag ser det dock lovande ut men skall jobba kvällspasset på akuten idag så då får man inte se så mycket sol överhuvudtaget.

 

Har tre arbetspass kvar för sommaren och sen avslutar vi det hela med en helg i Bosared tillsammans med min familj. Det skall bli väldigt kul att få dra igång med skolan igen men jag är allt lite nervös. Det känns som att det är mycket man hinner glömma bara över en sommar och jag känner mig väl kanske inte riktigt lika utvilad inför skolstarten som jag brukar. Rädslan att misslyckas, att inte orka, att inte hinna med och att inte göra tillräckligt är något jag brottas med ständigt under terminernas gång och jag tror det är viktigare än någonsin att faktiskt försöka jobba på den där balansen mellan skola och resten av livet. Tur att jag ändå tycker att det jag läser är så sjukt spännande! 

 

Nu skall jag och Vincent traska iväg til förskolan i det fina vädret! Hoppas att ni alla får en fin måndag :)

 

Jag tycker det är väldigt kul att läsa bloggar av andra läkarstudenter och en stor anledning till att jag vill blogga om min väg till läkare (förutom att det är lite utav en terapi) är att jag själv vill lämna efter mig tankar, information och erfarenheter från utbildningen som jag själv frenetiskt eftersökt när jag varit nyfiken på någon kommande kurs på programmet t.ex. Slående när man läser andra läkarstudentbloggar är dock hur extremt olika utbildningarna ser ut beroende på var man läser. Jag tänkte därför i en supersnabb och något förenklad form (hallåå ni skall ju orka ta er igenom inlägget också) berätta för er hur det är att läsa till läkare just här och hur programmet är uppbyggt.

 

På GU (alltså Göteborgs Universitet för er som inte listade ut det själva) är undervisningen till största delen katedral. Detta betyder att man går på föreläsningar (om man vill) och sedan pluggar inför en stor tenta och ibland även munta. Utbildningen är alltså inte casebaserad på samma sätt som på vissa andra lärosäten även fast det givetvis hela tiden körs patientfall under föreläsningarna.

 

 

Termin 1-5 räknas som de prekliniska terminerna. Här har vi väldigt lite praktik och väldigt mycket föreläsningar men detta varvas även med labbar, grupparbeten, självstudier osv. Praktiken under de 4 första terminerna kallas TYK (=tidig yrkeskontakt) och är ett mycket välbehövt avbrott i de väldigt teoretiska studierna i början ungefär en dag i månaden. Under termin 5 läser vi en hel kurs som heter konsultationskunskap vilket består av ett tre dagars internat samt praktikpraktikpraktik för att öva på att ta anamnes (sjukhistoria) och status (undersökning).

 

I Göteborg läser vi alla ämnesområden för sig. Anatomi är alltså en egen kurs och under kursens gång lär vi oss HELA kroppens anatomi. Under fysiologikursen så läser vi HELA kroppens fysiologi (ja eller inte samtidigt, kursen är ju ändå 40,5 hp :O) etc. På vissa lärosäten vet jag att man delar upp det hela efter organsystem istället och läser t.ex. cirkulationssystemets anatomi, fysiologi, patologi osv, men så gör alltså inte vi.

 

Termin 6-11 är de kliniska terminerna och här varvas praktik med föreläsningar där den största delen dock är praktik ute på sjukhusen.Det är ju liksom så man lär sig allra bäst och det är dessutom mycket lättare att banka in all kunskap man får på föreläsningarna om man faktiskt är ute och träffar livs levande exemplar av de olika sjukdomstillstånden. Det är nu den roliga delen av utbildningen börjar och det är också nu kursledningen börjar avråda folk från att boka någon form av resa under terminernas gång (det stoppar dock inte många). Under termin 10 skriver vi vårt examensarbete och avslutar sedan med barn och gyn under termin 11.

 

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med upplägget som finns på GU. Kanske är det för att jag inte testat något annat men jag gillar att gå på föreläsningar och få lite saker serverat för att sen kunna gå hem och grotta ner mig i böcker och min kära vän google. Jag hade troligen även trivts med mer casebaserat upplägg också men med tanke på att jag inte hade så jättestor lust att flytta från mitt kära Göteborg direkt efter studenten så är jag väldigt glad att jag kom in på mitt förstahandsval. Oavsett vilket lärosäte vi läser på så kommer vi alla säkerligen bli grymma doktorer!

 

Vill ni dela med er av hur det ser ut där ni pluggar så får ni hemskt gärna göra det i kommentarerna nedan! Länka gärna er blogg om ni har någon också så jag kan gå in och kika. Kram på er :D

När vi var på Liseberg för lite drygt en vecka sedan fick Vincent lämna sina nappar till bebiskaninerna. Hela överlämnandet gick alldeles strålande men vi bävade lite för hur läggningarna skulle gå nu utan napp. Det hela har ändå gått över förväntan. Vincent somnar inte längre själv i sin säng som han gjorde tidigare men det räcker med att vi sitter på en stol bredvid dörren så slocknar han ändå ganska fort.

 

Det vi däremot INTE hade räknat med var mornarna. Vincent har nämligen helt plötsligt gått och blivit morgonpigg, till föräldrarnas stora fasa. Antagligen var det för att han hade sin napp och kunde somna om när han vaknade till på morgonen vilket är mycket svårare nu (då vi ju inte sitter på den där stolen hela natten). Idag vaknade han klockan 6 vilket säkert får många föräldrar till morgonpigga barn att fnysa men för oss som är vana att få sova till halv åtta-åtta var det något av en omskakning. 

 

Eftersom dagen började så rrrruskigt tidigt har vi alla tre gått på sparlåga idag och skulle domarna till "världens bästa mamma"-medaljen komma och utvärdera mig idag så skulle jag inte skramla ihop många poäng. På förmiddagen var vi visserligen och hälsade på en alldeles liten färsk bebis hemma hos ett par vänner men eftermiddagen har gått som i slow motion och vi har inte gjort ett smack. Det skall på riktigt bli helt magiskt att få gå och lägga sig nu. Imorgon hoppas jag på att i alla fall få sova till 7 och annars vet jag en tekokare som kommer gå varm på jobbet.

 

Nu när jag börjat jobba igen känns det mer påtagligt att höstterminen verkligen är på väg. Ser verkligen fram emot en ny kurs och att få banka in en massa ny kunskap i huvudet. Älskar när man har den känslan för då vet man att sommarlovet varit tillräckligt långt. Har suttit och surfat runt lite i jakt på en bra kirurgibok så är det någon som har nått bra tips får ni gärna hojta till. 

 

På tal om böcker har det varierat väldigt om jag köpt kurslitteraturen eller ej under terminerna. De kostar ju ändå en ansenlig summa pengar (700-1000 spänn oftast). Vissa böcker har varit fantastiskt onödiga och andra svinbra och det är ju svårt att veta i förväg. Oftast kommer man väldigt långt på föreläsningsanteckningar och google men lite beroende på studieteknik kan det vara väldigt skönt att ha en bok ibland. Jag har märkt att jag nu under de kliniska kurserna tenderar att vilja köpa fler av böckerna då jag tänker att de kan vara bra att ha att slå i även senare under programmet eller under början av min karriär som färsk underläkare.

 

Om jag skall rekommendera en bok så är det ett anatomiatlas. Det går aldrig ur tiden (de flesta ben sitter liksom där de sitter) och du kommer alltid behöva det då ingen superläkare på denna planet kan hålla alla latinska ord i huvudet. Dessutom återkommer anatomi i nästan alla kurser.

 

Är det någon bok jag inte skulle rekommendera så är det en histologibok. Jag gjorde tabben och köpte en eftersom jag hade svårt att hitta bra bilder på google men alltså, jag har typ öppnat boken 5 gånger totalt. Den står bara och samlar damm och tynger ner min vid det här laget något sviktande bokhylla. Kika istället på youtube, där finns en massa bra preparatvisningar och om du absolut vill köpa boken (och inte har tänkt att bli patolog) så behöver du inte ha det minsta dåliga samvete över att sälja den när kursen är slut. Någon som vill köpa min?

 

Idag vaknade jag av att jag hörde två små barnfötter springa över parketten i köket mot vardagsrummet och jag flög upp ur sängen då jag insåg vad som höll på att hända. Vi hade nämligen lämnat Vincents paket i vardagsrummet innan vi gick och la oss eftersom Vincent vanligtvis inte brukar gå up ur sängen själv utan gärna ligger och ropar tils någon kommer och säger god morgon. Idag var dock inte en sån dag vilket ju var väldigt klantigt av oss men så kan det gå. Vincent hade ju givetvis fått syn på den oinslagna springcykeln och var i full färd med att öppna sina inslagna paket när två nyvakna föräldrar stapplade ut i vardagsrummet med kameran i högsta hugg.

 

Efter presentöppning gjorde Tom födelsedagsfrukost och födelsedagsbarnet fick dessutom glass till efterrätt med ett ljus i som han givetvis fick blåsa ut. Det är tur att vi har ett helt år på oss att finslipa våra födelsedagsfirningskunskaper. Efter frukosten var det bara att dra på sig kläder och bege sig ut i det fantastiska vädret för att inviga cykeln.

 

Vid halv ett cyklade jag till jobbet och lämnade pojkarna hemma och vad Tom har berättat så har de haft en riktig mysdag tillsammans. Tänk att vår lilla kille är hela tre år?! Man slutar ju inte förundras över hur snabbt tiden går. Han är så himla rolig just nu och berättar en massa konstiga historier som han hittat på. Jag brukar få ca 100 stycken (ingen överdrift) pussar varje dag och kärleken till denna lilla kille bara växer och växer. Vart skall detta sluta? Grattis älskade stora kille! Det är en sån gåva att få vara din mamma.