Vårt nyår

Äntligeeeeen hemma! Ja det är helt galet skönt att få vara hemma nu efter allt fläng hit och dit över jul och nyår. Nu har vi ju lite skojigheter inplanerat i januari men annars hade jag tänkt att försöka ta det lite lugnt och hålla mig hemma. Vincent har haft jättesvårt att komma till ro det senaste och det beror nog till stor del på allt fläng så för oss båda tror jag det är bra om vi får återgå till lite "vardag" igen. Firar med lite gott julte (ja men visst kan man väl få dricka det i nååååågra dagar till??) och lite mys med lilleman jag just plockade upp ur spjälsängen efter en liten nap.
 
 
Nyårsfirandet igår var riktigt mysigt. Vi hade lite problem med en herre som var övertrött och inte ville somna men tillslut så stängde han sina blå efter team work av mamman och pappan. För oss som inte gillar räkor (alltså jag, Tom och barnen he he he *trycker in huvudet i skämskudden*) blev det tacos och sen bjöds det på supermumsig pannacotta till efterrätt. Lite senare på kvällen blev det även fika och jag hade bakat kladdkakecupcakes som tydligen var väldigt poppis *nöjd tjej*.
 
 
Kan ju säga som så att jag var rätt så glad när klockan slog tolv och man fick gå och lägga sig HAHA! Sömnbristmamman hade ögon som gick i kors nämligen så efter att gästerna hade gått var jag den första att krypa ner under täcket. Hoppas att ni alla också hade en mysig/spännande/galen/rolig nyårsaftonskväll!




Update från sjukstugan

Pustar ut efter en lååång dag innan jag får krypa till kojs. Tom har gjort sitt andra besök på akuten ikväll på inrådan av de på 1177 men fick åka hem igen då akuten kryllade av diverse benbrott (såklart!). Om han får feber så ska han dock åka in igen.. bra att jag inte hittar vår febertermometer då -.-
 
Dagen har varit slitig då jag både tar hand om hem, bebis och sambo alldeles själv. Min rygg skriker fula ord och mina ögonlock väger bly men man kan ju inte klaga när Tom sitter där i soffan och har så fruktansvärt mycket ondare än vad jag har. Han sov dessutom bara 3 timmar inatt.
 
Tillslut fick jag ringa in mina fina föräldrar som har varit här och hjälpt mig röja lite (samt skjutsat Tom fram och tillbaks till sjukhuset). Världens bästa föräldrar helt enkelt. Älskar dem såå mycket!
 
Så jag hoppas ni förstår varför bloggen ekar lite tom. Familjen går alltid först såklart.
 
 
Mycket svullen och höggravid tjej här ja från kusinens bröllop i sommras.. titta gärna på de andra, lite vackrare, människorna istället för knubbsälen i blått


Ensamstående?

Hallå från andra sidan julafton! Har haft ett litet bloggbreak nu över jul och ägnat all min tid åt familjen. Julen har varit helt otroligt mysigt men jag kan säga att det var rätt skönt att få komma hem tillslut. På juldagen hade Vincent stackarn feber så då var han inte alls pigg men som tur var så försvann den sen till annandagen. Vet fortfarande inte riktigt varför han hade feber för har inte känt någon tand eller så. Lär väl förbli ett mysterium.
 
Igår firade vi lilljulafton hemma hos svärisarna och fick både julmat och smarrig fika. Sen kom tomten med en massa paket till Vincent, en riktig bortskämd lillskit. En riktigt mysig eftermiddag och kväll!
 
 
Tom har haft problem med sin fot från och till i höst och igår så blev det värre än någonsin så när vi kom hem på kvällen stod han inte ut med smärtan längre utan åkte in till akuten. Stackarn kom inte hem förrän vid 3 på natten och kunde sen inte sova för att han hade så ont så idag har jag låtit honom ligga och sova ikapp hela dagen och själv tagit hand om Vincent.
 
Eftersom kylskåpet innehöll cirka 3 grejer så fick jag snällt plocka med mig honom och åka och storhandla. Det gick, men det var ju inte det lättaste och smidigaste precis. Vår vagn ligger nämligen i mina föräldrars bil så Vincent fick sitta i babyskyddet i vagnen medan jag slängde i massa varor runt omkring honom haha. Borde ju egentligen fotat det för det såg rätt lustigt ut!
 
 
Efter mycket stånk och stön fick jag upp bebis + matkassar + presenterna från igår upp i lägenheten och lagade mat till mig själv med bebis på ena armen. Känner mig som värsta supermamman idag (minus den lilla parentesen att jag nu är dödstrött och har ont i ryggen och nacken)!
Nu ligger de båda pojkarna och sover i sovrummet och jag kollar på The 100 med en go toast i högsta hugg. Hoppas på att Tom snart är på benen för många såna här dagar på raken klarar jag nog inte. En stor eloge till alla enamstående bebisföräldrar där ute asså!



God Jul!!

God Jul från oss här på Säteriet till er där ute! Hoppas att ni får en finfin julafton och att ni nu sitter bänkade framför Kalle. I detta nu dukas julgodiset fram och jag funderar allvarligt på hur det ska få plats i min smockfulla mage. Julens stora mysterium typ!
 
 


Det närmar sig

 
God morgon, eller snarare god förmiddag från mamman och bebisen i pyjamas! Dan, före dan, före dopparedagen idag ju och dagen inleddes med en frukost tillsammans med världens bästa frukostsällskap. Tom, som hade svårt att somna inatt, sover fortfarande på nedervåningen och jag sitter framför tvn här uppe med en sovande skrutt bredvid mig i soffan.
 
 
Har inte blivit så mycket bloggande här men faktum är att man liksom väljer bort datorn när det vankas julgodisbak, städning och man ska klä granen. Ja visst är det konstigt haha? Nu har pappa och Gabriel i alla fall åkt hem till Göteborg så nu är vi ensamma här i två dagar. Hur mysigt som helst ju!
 
Helt ensamma är vi dock inte för uppe i mormor och morfars stuga är ju mormor och morfar och idag kommer även min kusin med barn dit så vi blir nog uppbjudna på fika skulle jag tro. Det är jättekul att Vincent har tre sysslingar i samma ålder då det antagligen kommer dröja ett tag innan det blir några kusiner. Nästa jul så springer ju våra små säkert omkring och leker. Hur galet är inte det??
 
Jag lovar att jag skall lägga ut lite bilder på julstöket här men nu är det dags att plocka upp bebisen som vaknade här bredvid ;)
 




Trötta mamman

Uschuschsch, upp med händerna alla som är så trötta så ögonen går i kors *räcker upp handen så långt jag bara kan*. Vet egentligen inte vart denna trötthet har kommit ifrån men känner mig ungefär som att jag blivit mosad av en ångvält och sedan ihopknycklad och kastad ned för en trappa.
 
Vincent har jag i alla fall lagt ner nu för natten men räknar inte riktigt med att han kommer att gå med på det så nu är det nattningsjour i soffan som gäller. Får nog hälla i mig lite te och se om ögonen vill titta fram ur sina mörka hålor. Förhoppningen är att jag skall lyckas få se i alla fall en del av säsongsavslutningen av Inte OK på 3an som drar igång om en timme. Vi får väl se hur det blir med det ;)
 
Bjussar på en "gammal" bild på två goingar som pyjamasmös i soffan i förra veckan. Det äääär ju så mysigt fast man är så sliten och trött när en viss kille bestämmer sig för att härja runt till elva på kvällen. Vi har en boss här i huset, och inte är de vi föräldrar inte. 
 
 
Imorgon får vi besök av Vincents farmor och sen på eftermiddagen skall vi till BVC för väg/mät samt lite matprat. Hade egentligen en tid för 3 (!!) veckor sen men vår barnsjuksköterska har varit sjuk en månad ungefär så jag gissar att de har en hel del att rodda med där borta. Nä nu hör jag en liten kille från sovrummet som ropar... dags att dra!


Apelsinfamiljen

Idag har vi haft en riktig julstöksdag. På schemat stod det nämligen bullbak så när pojkarna åkte iväg för att köpa julgransfot och brandvarnare kavlade jag och min mamma upp ärmarna och satte igång och började baka. Det blev saffransbullar och en slags experimentell kaka av pepparkaksdeg och maräng. Nu sitter vi och smakar båda sorter och med tanke på den tomma fikabrickan tror jag de fick mer än godkänt.
 
 
 
Resten av familjen är riktiga suckers för apelsinsmak så givetvis är det rivet apelsinskal i båda recepten. Frågar ni mig hade jag helst varit utan. Apelsiner är goda men jag gillar varken apelsinchoklad eller andra apelsininkräktade sötsaker. Dessutom hade pappa köpt pepparkakor med apelsin. Alltså hallå?? Usch! Får väl offra mig för resten av apelsinfamiljen!
 
 
Hämnden är ljuuuv!! Obs!! Bilden är ett montage
 



Julstämningen är här

Här är det verkligen julmysigt. Känner faktiskt inte riktigt att jag har lyckats komma in i någon vidare julstämning hemma i lägenheten. Kanske beror det på den fullständiga avsaknaden av snö eller så har jag bara varit extra dålig på att äta pepparkakor och spela julmusik. Här är det 5 centimeter snö och i förmiddags var jag, Tom och pappa ute och högg julgran. Klart att det blir lite skillnad då ;)
 
 
Resan hit igår gick dock långt ifrån felfritt eftersom vi hamnade mitt i något slags snökaos och någon kilometer innan vi var framme (efter att ha kört i 20 km/h) fastnade vi i en backe vi inte lyckades ta oss upp för och fick ställa bilen och gå sista biten klockan halv två på natten. Gissa om vi var trötta och kalla när vi väl kom fram?! Som tur var så hade ju Vincent somnat så det var bara för oss att stupa i säng. 
 
Känner mig faktiskt oförskämt pigg idag med tanke på den lilla sömn jag fått inatt. Kan kanske ha att göra med det mysmode jag gått in i nu. Det är ju bara heeeelt underbart att få mysa in sig i tofflor och filtar med levande ljus och min fina familj. Då mår man gott!
 
Nu är kaffet klart så nu skall jag kila!
 
Ps. Min mamma tycker jag skall skriva att anledningen till att jag fått tid att blogga nu är att HON sövt min son som nu ligger och sussar sött. Haha bara så att ni vet!


Egentid med bio

 
Dags för lite vuxentid. Vincent är hos mormor och morfarn och åker strax iväg med dem till säteriet. Jag och Tom ska se den senaste Hobbitfilmen med våra vänner och sen åker vi också iväg till Småland (saknar honom såklart redan).
 
Förhoppningen är att lillen sover när vi kommer fram (både för hans och mammas och pappas skull) för annars har vi nog en riktig liten grinolle som hälsar oss välkomna hehe.
 
Ha en mysig fredagskväll i stormen, det ska vi ha!




Åskväder i huvudet

 
Hej från soffan! Ni får ursäkta vyn direkt upp i min hjärna men så här ligger jag just nu och tänker inte flytta mig en meter förrän Vincent vaknar eller jag blir akut kissenödig.
 
Har fått en extremt jobbig huvudvärk och efter att ha rotat igenom exakt alla lådor efter alvedon fick jag byllsa på både mig och Vincent lite vinterpäls och ge mig ut för att inhandla lite tabletter.
 
Nu ligger jag alltså och tycker synd om mig själv i soffan med lite gott fika, musikhjälpen på lägsta volym och hoppashoppas att huvudet slutar dunka innan lillen vaknar. Jag gissar att jag inte är ensam om att bli en människa med riktigt tråkigt humör när jag har ont i huvudet?! Bläääääää!
 


Ensammys

 
Sitter här i soffan alldeles ensam. Ja Tom är iväg, mitt fina kvällssällskap Josefin har gått hem och Vincent har somnat *pepparpeppar* för natten. Känns faktiskt rätt så kusligt men jag roar mig med att kolla på Nobelfesten. Tydligen räcker inte vuxenpoängen från barnafödandet till ;)
 
Har haft en allmänt tung dag idag. Inte för att det hänt något speciellt men ibland vaknar man ju bara på fel sida liksom. Skönt då att kunna pusta ut lite nu och hämta nya krafter. Vi tar en ny dag imorgon och hoppas på bättre humör och energinivå. Dags för en stor kopp te och switcha till "krypa så långt ner under filten i soffan som möjligt"-mode!



Mitt barn är bäst

Ännu en dag närmare julafton. Tiden har börjat rinna på vääääldigt fort nu tycker jag och jag känner inte riktigt att jag hinner med. Jag har alltid sagt att jag tycker det är kul att Vincent blir äldre och givetvis är det fortfarande det men nu kan jag tycka att det går lite fööör fort. Han är liksom inte spädis längre utan en ganska rejäl liten bebis med en vilja av stål och en egen liten personlighet.

Nu börjar jag dessutom känna av pressen över vad Vincent kan och inte kan. Inte för att det är någon uttalad tävling eller så men man blir automatiskt orolig när någon bebis i hans ålder redan kan sitta/krypa/rulla runt osv. Jag försöker verkligen att vara så lugn jag kan. Vincent tar den tid han tar (och kan egentligen såklart precis det han ska för sin ålder) och jag får sluta att jämföra honom med andra "tidiga" barn. Ett sånt där typiskt jobbigt föräldrabeteende jag själv egentligen hatar.



Med det sagt så älskar jag verkligen att se Vincent utvecklas och lära sig nya saker. Såna småsaker som för andra är helt ointressanta men som får mammahjärtat att snyfta av stolthet. I förrgår t.ex. När vi badade så plaskade Vincent med både armar och ben vilket han inte gjort innan (då har han bara sparkat). Att han dessutom bara blir bättre och bättre på att greppa saker och stoppa dem i munnen är jättekul att se. Stolt mamma helt enkelt!


Min stora svaghet

Ok. Confession time. Visst har vi alla brister här i världen? Saker vi kanske önskar att vi kunde men egentligen är helt urusla på. Jag kan väl räkna upp en hel rad med saker (värre är det att komma på de positiva egenskaperna) och tänkte nu blottlägga en stor svaghet för er. Jag är APDÅLIG på att poppa popcorn. Då menar jag inte i kastrull utan alltså i en helt vanlig micro. Jo det är sant, man kan faktiskt vara dålig på det.

När jag bodde hemma var det oftast inga problem men tydligen har vår micro i lägenheten bestämt sig för att just jag minsann aldrig skall slippa brända popcorn. Förr lyssnade jag alltid efter det avtagande poppandet men tydligen funkar det inte alls på vår micro. Nu har Tom satt upp en lapp mitt på microvågsugnsdörren så att min amningshjärna kan komma ihåg exakt vilken tid de ska poppas.


Denna får många frågande blickar må ni tro när vi har gäster på besök ;) Lyckas jag poppa popcorn nu då? Njae asså senast så blev det ändå några svarta fast det var mycket kärnor. Jag ger upp! Tom får sköta poppningen från och med nu!

Där har ni det. Det och att blanda saft (jag är en blasksaftsälskare) är inte min grej bara. Har ni några dolda icketalanger?





Trip till IKEA

Sitter uppkrupen i soffan hemma hos mamma och pappa och kvällsmyser framför Arga Snickaren på tv. Idag har vi varit en sväng på IKEA. Vi behövde egentligen bara fotoramar men vi blev där en stund eftersom mamma och min lillebror skulle shoppa lite grejer till hans tv-rum (mitt gamla rum). Vi passade även på att äta lite lunch där och blev sen hembjudna för lite kaffe här och ja... här blev vi sen kvar. Inget mig emot för det är ju alltid mysigt att vara här såklart!
 
 
 
 
Är för övrigt megastolt (ja sådär löjligt stolt som bara föräldrar kan bli över sina egna barn medan andra mest rycker på axlarna och säger "jaha?") över Vincent när vi testade att sätta honom i en barnstol när vi skulle äta på IKEA och han faktiskt kunde sitta där alldeles själv under hela tiden :') Han börjar bli stoooor!
 
 


Instagram

  
  
 
  Ni följer väl mig på instagram @alvert1993?



Vuxna måste frysa

I lördags när vi var på julmarknaden fick Vincent en present från en famijevän. Presenten var att vi fick välja en fin mössa gjord av goa Emelie som är hjärnan och hjärtat bakom Made by Emme (där min bärsjal också kommer ifrån). Valet föll på denna fina mörkblå mössa. Supergosig och Vincent ser helt underbart söt ut i den. Eftersom Vincent ligger och sover kunde jag inte ta kort på honom med den på sig men så här ser den i alla fall ut.
 
 
 
Känns skönt att ha något riktigt varmt på hans huvud nu när man går ut och det är nollgradigt. Det är rätt lustigt hur otroligt noga man är att ens barn är ordentligt klätt samtidigt som man fullständigt skiter i vad man själv har på sig. Har t.ex. aldrig lyckats ta med mig vantar när jag gått ut med vagnen fast jag både har vantar och mössa på lillkillen. Han ligger ju sen nerbäddad i en varm vagn och jag går runt ock fryser fingrarna av mig. Mycket dumt! Varför slutar man med galonbyxor, overall och rånarluva bara för att man blir "vuxen"?
 


Helgen

Ja nu börjar helgen lida mot sitt slut och därmed också en otroligt tråkig bloggvecka. Får be så hemskt mycket om ursäkt för denna bloggtorka och hoppas på att kunna ta nya tag imorgon.
 
Igår var jag och Vincent iväg på julmarknaden i Johanneskyrkan och sedan åkte vi hem till mamma och sov över där. Tom hade tagit sitt pickopack och stuckit iväg på grabbkväll nämligen och jag ville inte spendera kvällen ensam hemma.
 
Idag har vi varit runt och flängt i stenungsund igen och både fikat och käkat middag. Nu sitter jag i soffan hemma hos Johannes och Carro med en sovande bebbe i famnen och har det ganska gött faktiskt. Fint avslut på helgen liksom! Ska ta och krama ur et
 sista myset ur adventskvällen nu innan vi drar oss hemåt.
 
 
morgonmyset imorse <3




Flänger hit och dit

Middagen står i ugnen och vi kan även hemma i casa Alvert klassa oss som fredagsmysredo! Ikväll bjuds det på tacorullar och senare lite popcorn framför senaste Vampire Diaries-avsnittet. MYS!
 
Veckan har sprungit iväg och jag hade ett enormt hektiskt dygn där tisdag-onsdag så det var omöjligt att hinna med något bloggande. Jag, mamma och Vincent begav oss mot säteriet och tog även en sväng förbi Ullared. Lillkillen skötte sig alldeles strålande och låg tyst och fint nerbäddad i vagnen under hela besöket men trots det så var båda jag och mor min helt färdiga efter två timmar där inne.
 
Vi sov över på säteriet och på morgonen fick vi stryka allt vad mysfrukost hett då min mamma vaknade upp med migrän stackarn. Tillslut kom vi iväg hemåt och då hade det redan hunnit bli kväll och jag var fullkomligt slut så det var sängen som gällde.
 
Igår var vi också iväg en sväng, efter att jag fått återhämta lite krafter, till stenungsund. Stenungstorg hade stor invigning av en utbyggnad av köpcentret och hade bland annat fått sin första rulltrappa (asså hahaha från en tjej från storstan). De var gaaaalet mycket folk och jag var rädd att Vincent skulle tycka det var jobbigt, men tvärtom så tyckte han det var riktigt latjo att hänga i bärselen och prata med allt han såg. När vi fösökte stoppa ner honom i vagnen protesterade han hejdlöst så han fick hänga på min eller Toms magen under hela tiden vi var där.
 
 
 
Idag har bara jag och Vincent tagit det lugnt hemma och det var verkligen behövligt. Imorgon väntar fler äventyr för då är det ju helg! Nä nu ropar både stora och lilla från sofan. Time to go!
 


Tissssdag

 
Ännu en frukostbild denna fina tisdag till ära. Ja här strålar solen och vore det inte för att den stod så lågt hade man kunnat tro att det var lite av höstvärmen som kom tillbaks. Ja det säger i alla fall jag som sitter på fel sida av fönstret och tar del av de värmande strålarna i soffan.
 
Idag vankas dock äventyr med översovning för mig och Vincent så det blir nog allt lite frisk luft för oss också. Förra veckan var jag faktiskt ute med barnvagnen varje dag (vad hände där liksom?) så känner mig inte allt för dålig. Snart kommer det bli riktigt kämpigt att dra sig ut med vagnen med minusgrader och snö så det gäller att passa på ;)
 
Vi har för övrigt en riktig surmule här hemma just nu i perioder. Igår var det nej tack till sängen så efter en lååång nattning tog jag bebisen och körde ett varv med bilen. Tack och lov att det funkar! Både vagnen och bilen är två riktiga bebissläckare när famn, vaggvisor och tutte inte duger. Nä här hemma är vi vana vid påsar under ögonen och morgonfriss dygnet runt. Det har väl sin charmn det också, haha!



Hår överallt

När jag blev gravid fick jag höra om hur man skulle lysa. Det utlovades bland annat vackert hår, strålande hy och starka naglar. Kan väl säga som så att den där fantastiska graviditetslystern hoppade över mig. Mitt hår blev väl kanske inte sämre men inte vart det någe bättre heller. Jag hade finnar likt en nybliven tonårsgrabb och mina naglar fullkomligt föll isär. Kul! Lägg på lite svullna kroppsdelar och oöverkomlig trötthet så känner man sig verkligen tiptopfräsch.
 
När Vincent föddes gick jag, som de flesta andra mammor, igenom en enooorm hormonomställning. Nu skulle jag ju inte bära runt på ett barn (i magen) längre och dessutom skulle jag producera mjölk. Nu hoppades jag på att vätskan och finnarna skulle försvinna. Vätskan rann av mig inom två veckor och efter en månad ungefär var även finnarna borta.
 
Skönt tänkte jag. Jag kanske slipper det där omtalade håravfallet man kan få när man ammar. För er som inte känner till det så slutar man med den vanliga "hårskörden" när man blir gravid. Kroppen fokuserar helt enkelt på annat än att tappa hår och den funktionen sätts på paus. När man sen inte är gravid längre drar dock skörden igång igen på helfart och man tappar det håret  som skulle tappats under de månaderna man var gravid.
 
Tre månader efter förlossningen böjar jag dock tappa hår och oj vad mycket hår det är. Detta innebär att det är hår ööööverallt. Hår på Vincents kläder, hår i soffan, hår på bordet. Häromdan satt ett av mina hårstrån i Toms skägg?! Inte så mysigt kanske men vad gör man? Jag är glad om jag slipper bli flintis i alla fall. Undra om min kropp någonsin kommer bete sig normalt igen?
 
 


Tidigare inlägg Nyare inlägg