Ett jobbigt avsked

Vi har haft några tunga dagar här hemma det senaste. För en tid sedan gick Toms gammelmormor bort och igår var det så dags för begravning och ett sista hej då. Tufft såklart för Tom och jag tycker det är så svårt att veta hur man skall göra för att stötta en närstående i en sån jobbig situation. Man vill ju bara ta bort smärtan samtidigt som man måste få tid att sörja. Gårdagen var i alla fall väldigt fin. Himlen var klarblå och solen värmde upp en annars ganska så kall februaridag. Efter begravningen åt vi minnesmiddag på Sjömagasinet i Göteborg. Supergod mat och så härligt att få avsluta en jobbig dag på ett lite mer lättsamt sätt!
 
 
När vi kom hem slank jag iväg till gymmet en sväng för att rensa huvudet och ladda lite energi. Jag mår så bra i både kropp och själ när jag har tränat och dessutom får jag lite egentid på gymmet så det känns verkligen som min frizon där (trots att jag får trängas med stönande muskelknuttar och svettiga pensionärer). Trodde verkligen inte jag var en sån människa som skulle börja träna för att bli piggare och gladare men tydligen är jag det ändå! Jag har inte tränat regelbundet sen högstadiet och har alltid sett det som en jobbig grej att ta mig iväg till gymmet. Nu efter 2 månaders regelbunden träning är det nästan som att det känns lite beroendeframkallande. Nu är målet att komma i bättre form så att jag orkar vara en stark och glad mamma samtidigt som jag bollar alla min andra miljoner saker jag skall göra i luften som vanligt.
 



Snögubben Snöis

Vilken fin helg vi har haft! Här i Göteborg ligger det ca 15 centimeter snö på marken och har så gjort i över en veckas tid nu, till vår lilla fyraårings stora förtjusning. Tom har varit iväg en del i helgen så jag och barnen har fått en massa mystid och jag har försökt att bara vara och återhämta mig lite efter rivstarten på det nya året. Jag och Vincent passade på att vara ute i trädgården när Charlie låg och sov och lekte en stund i snön. När fingrar och tår blev allt för frusna gick vi in och drack varm choklad.
 

 
Nu kanske detta kommer låta väldigt klyschigt och så men jag tycker det är helt fantastiskt att få vara med och skapa dessa fina barndomsminnen tillsammans med barnen. Det är lätt att glömma av att stanna upp och njuta när man är mitt uppe i alla vardagsmåsten men barnen hjälper till att dra ner mig på jorden och vara här och nu. Så otroligt tacksam för mina två underbara pojkar och jag hoppas verkligen att de kan få se tillbaka på sin barndom med glädje och värme precis som jag gör med min egen uppväxt.
 
Nä, slut på känslobabbel nu.. Imorgon skall jag upp tidigt för att ta mig till labbet så det är nog dags att göra sig i ordning för sängen. God natt alla fina!