Hålla bollen i rullning själv

Tom har varit sjuk i över en vecka nu. Detta har inneburit att jag fått sköta alla hämtningar och lämningar själv, i princip all matlagning, städ, tvätt och disk och sedan skolan och scouter på det. Stackars Tom har både legat hemma med feber och lyckats skada foten så att han knappt har kunnat gå vilket kanske inte är den bästa av kombinationer. Det har varit minst sagt svettigt om man säger så.
 
Nu är Tom i alla fall "på benen" igen och trots att han haltar lite smått går han till jobbet. Igår kom han faktiskt hem med blommor och choklad till mig som tack för den senaste veckan vilket gjorde mig väldigt glad. Jag är dock mest glad över att vardagen äntligen börjar falla på plats igen och att han mår bra.
 
Igår var jag så trött att jag faktiskt glömde sätta på Vincent skor. Väl framme i tamburen på förskolan insåg jag min miss men som tur var har han extraskor på föris så ingen skada skedd, men som sagt så är det nu rätt skönt att Tom är med i vardagspusslet igen. Förstår verkligen inte hur ensamstående gör detta varje dag?!
 
Som en liten energiboost hade jag Josefin över på middag och efterföjande kladdkaka igår och idag är det självstudiedag på schemat vilket innebär frukost framför nyhetsmorgon och plugg i lugn och ro. DET skall bli underbart!
 
Otroligt snygg vän och en smarrig kladdkaka!

Solsken och mördare

Åh jag önskar att detta fina väder aldrig skall försvinna. Längtar inte det minsta till snö och slask och alla 200 lager med kläder som skall på på morgonen innan man kan kliva ut genom ytterdörren.

Tog en promenad med vagnen efter lunch idag så att Vincent skulle kunna få sova ute i den friska luften och kunde då själv njuta en timme av solens varma strålar. I lurarna hade jag Mordpodden, en riktigt spännande och ruskig podd om riktiga mord som begåtts i Sverige. Rekommenderas verkligen, särskilt om ni liksom jag inte vill kunna somna ikväll *skrattar nervöst och kramar om min kudde som jag håller i famnen*.

Nu är Tom och Vincent iväg för att inhandla ett spel till kvällens spelkväll med våra vänner och jag skall passa på att lyssna klart på "Taximordet utanför Kalmar" samtidigt som jag gör mig i ordning för kvällen. Hoppas ni alla får en trevlig lördagskväll!


Kardiologi, check!

Nyss hemkommen från sjukhuset och har krupit upp en stund i sängen innan det är dags att hämta Vincent från föris. Hade en avslutande examination idag där vi fick presentera olika patientfall med diverse hjärtrelaterade sjukdomar som gick kanon och jag har därmed avslutat min första internmedicinska placering, Kardiologi. Tänkte att jag snabbt skulle sammanfatta vad jag tyckt om denna placeringen.
 
Som ni vet så var jag rätt rastlös en vecka in i placeringen. Förutom föreläsningar, gruppundervisning och instudering hade vi tre förmiddagar i rad fått svansa efter avdelningsläkaren på HIA (hjärtintensivvårdsavdelningen) vilket inte varit så lärorikt då ingen riktigt tog sig tiden för oss studenter att koppla det vi lärt oss vid undervisningen till riktiga patienter.
 
 
Vecka nummer två startade däremot grymt bra då vi fick vara en halvdag på thoraxoperation (det har jag skrivit mer om HÄR). På tisdagen fick jag dessutom elkonvertera (läs det inlägget HÄR) och resten av veckan spenderades på hjärtlab (eller i hjärtmottagningens fikarum) där vi fick vara med och se ultraljud (och göra själva vilket är mycket svårare än det ser ut!!), vara med på pacemakerkontroller och arbets-EKGn.
 
 
Igår hade jag även kandidatmottagning där jag fick ta 2 "egna" patienter tillsammans med min handledare. Dessvärre var det bara återbesökspatienter och det fanns därför inte så mycket att säga men att få tid avsatt till patientmöten med en handledare som bara fokuserar på mig (och patienten såklart) är guld värt. Privatundervisning helt enkelt och man kan passa på att ställa alla konstiga frågor och få hjälp att tolka något extra klurigt EKG samtidigt som man kan få noggrann feedback på det man gör. Toppenbra!
 
 Tack och hej Mölndal, vi ses om två veckor igen!
 
Allt som allt är jag därför väldigt nöjd med min placering. Den hämtade helt klart många pluspoäng den här veckan och det känns ändå som att jag lärt mig en hel del även fast det givetvis fortfarande finns många frågetecken. Kardiologi är ett väldigt stort område som vävs in i de flesta andra specialiteter vilket gör det väldigt värdefullt att kunna oavsett vilken läkare man tänkt bli.
 
Nu skall det dock bli gott med helg! Har en massa roligt inplanerat och ikväll vankas det nog fredagsmys i soffan skulle jag tro. Nästa vecka skall jag lära mig allt om diabetes!

Veckans diagnos: Bältros

Många har säkert hört talas om bältros men har inte helt koll på vad det egentligen är. Misströsta inte, här kommer 5 fakta om bältros som förhoppningsvis kan upplysa er om vad det är för slags sjukdom:
 
1. Bältros får man av samma virus som vattkoppor. Det är till och med så att vattkoppsviruset aldrig helt lämnar kroppen utan lägger sig vilande i nerver och kan sedan reaktiveras och ge upphov till bältros.
 
2. Sjukdomen karakteriseras av blåsbildning i huden som ofta går som ett bälte runt halva kroppen (oftast bröstkorgen). Dagar innan blåsorna uppträder känner många en smärta i detta område som kan vara mycket svår.
 
3. De som drabbas är oftast över 50 år och dessa kan i sin tur smitta barn så dessa får vattkoppor (kom ihåg, samma virus!). Bältros är dock inte alls så smittsamt som den luftburna vattkoppssmittan utan då är det direktkontakt med blåssekret som gäller.
 
4. Om den drabbade är över 50 år behandlas infektionen med antivirala läkemedel. Denna behandling måste sättas in inom 3 dygn från symtomdebut för att ha någon effekt.
 
5. En fruktad version är bältros är den som drabbar nerven som leder till ögats yta. Dessa personer måste snabbt få behandling för att försöka förhindra ärrbildning på ögat och nedsatt syn som följd.
 
Källa: Internetmedicin

Planera med stil

För någon vecka sedan damp kalendern ner i brevlådan som jag beställt från personligalmanacka.se (fick googla för att stava rätt, jag har alltid skrivit almEnacka??! Högst förvirrad!). Snabb leverans som alltid och den används redan flitigt. Valde givetvis en bild på Vincent att ha på framsidan.
 
 
Det är tredje gången jag beställer från dem och varje gång har jag blivit så rackarns nöjd. Du har möjlighet att själv utforma almanackan efter vad som passar just dig med exempelvis inlagda födelsedagar, moduler där man kan skriva upp veckans träning/förskola/väder m.m. och vem gillar inte det? Dessutom skickar de med ett ark med en massa klistermärken som man kan placera på valfri sida i kalendern. Barnsligt roligt faktiskt!
 
 Valde till en översikt av 2016/2017 för att kunna få en övergripande blick över mina kurser det här läsåret!
 
Är du sugen på en personligt utformad almanacka så är detta sidan för dig. Du kan välja startmånad själv så har du inte köpt en kalender för hösten än är det inte försent. Dagens tips helt klart!

Stöten genom hjärtat

Här ser ni fejset på en glad läkarstudent som precis elkonverterat en patient för första gången. När läkaren frågade om någon av oss studenter ville elkonvertera så var jag snabb att räcka upp handen. "Gör jag det inte nu vet man aldrig när nästa chans ges" var tanken som snurrade i mitt huvud.

Så fort patienten sövts ner blev jag noga instruerad om hur jag skulle göra och när alla förberedelser var klara lyfte jag upp paddlarna från maskinen och försökte trycka undan min bubblande nervositet. "Inget kan ju gå fel bara jag gör som jag blivit tillsagd". Noggrant placerade jag paddlarna på geléplattorna utlagda på patientens bröst, sedan var det dags att ladda.

"Undan från sängen". Alla tog ett steg bakåt. "Jag skjuter". Jag pressade paddlarna ännu lite hårdare mot bröstkorgen och tryckte på de stora röda knapparna. Jag kände hur patientens bröstkorg lyftes upp och kroppen ryckte till. Själv var jag dock förvånansvärt lugn, fylld av adrenalin, och fast jag försökte spela cool bröt ett stort leende igenom min fokuserade fasad. Kikade snabbt över axeln på monitorn och visst, patienten hade blivit av med sitt förmaksflimmer och hjärtat gick nu i sinusrytm (frisk rytm) igen.

Idag har jag hjälpt en människa att må lite bättre och jag kan inte känna mig mer mallig!


När man stannar ett hjärta

Alltså jag säger bara WOW! Spenderade hela förmiddagen inne på en operationssal på Thoraxkirurgin och det var helt otroligt häftigt. Jag har sett ett hjärta pumpa i en uppskuren bröstkorg (ja lägg ner den där mackan du håller i om du är äckelmagad), bevittnat hur man kopplat in slangar i hjärtat för att få blodet att fortsätta pumpa runt i kroppen för att sedan med hjälp av läkemedel stänga av hjärtat (!!??) och sy dit två nya kranskärl till hjärtat som de tagit från andra ställen i kroppen. Efter att kärlen var på plats kopplades hjärtlungmaskinen ut och patientens hjärta "kickade igång" igen. Det är ju ren magi egentligen!
 
Stod nyfiket och kikade på hela proceduren som tog nästan exakt 3 timmar ståendes på en pall bakom skynket mellan patientens huvud och resten av kroppen. Där hade jag en parkettplats för att se rakt ner i bröstkorgen på patienten och kunde se hur kirurgerna lugnt och metodiskt jobbade sig fram. Så imponerad över det teamwork som fanns bland människorna inne i den salen där alla visste precis sin plats och vad de skulle göra. Mellan det seriösa operationssnacket fylldes även rummet av skratt och semesterminnen vilket för en liten stund fick mig att glömma bort stundens allvar och vad som faktiskt hände på det där bordet.
 
Det är helt otroligt vad man kan göra i modern sjukvård och det är nästan lite kusligt att tänka på. En bypass operation är en mycket stor operation men en livräddande sådan vilket gör det hela så himla häftigt. Nu har jag dessutom sett en utföras alldeles framför mig och på något sätt känner jag mig både fylld av lyckorus och ödmjukhet. Att bli frisk från svår hjärtsjukdom är verkligen ingen självklarhet.
 
Tyvärr har jag ingen snajdig operationsklädesselfie att bjuda på utan det får istället bli en på eftermiddagens plugg i sängen om syra-basbalansen. Inte fullt så häftigt kanske, haha.
 
 

Brunchande frukostvägrare

Startade dagen på bästa sätt med söndagsbrunch to die for:
 
 
Ni får ursäkta mig för att jag lägger upp alla dessa läskande bilder på smarrigheter här. Jag får passa på att ta kort när maten ser lite extra snygg ut och vi ansträngt oss lite mer än vanligt men givetvis äter vi inte brunchbuffé varje dag. Jag är vanligtvis extremdålig på att äta frukost nämligen så då får man slå på stort när energi och sug finns och tydligen var det en sån dag idag. Är högst förvirrad över vart jag hittat den energin någonstans dock. Jag hade ju kunnat lägga upp en bild på torsdagens glas med A-fil här också som jag svepte samtidigt som jag rotade i garderoben efter något att ta på mig, men hur trevligt hade det varit egentligen?
 
Vi har inte gjort många knop idag. Jag har mest gått runt och pysslat här hemma, irriterad över en svidande förkylningsblåsa på insidan av underläppen som inte vill lämna mig ifred och med lite fjärilar i magen inför morgondagens hjärtoperation som vi skall få vara med på. Skall bli sjukt häftigt att få vara med och se men är rätt nervös för att jag ska dimpa ner i golvet när de börjar såga upp bröstbenet. Gahh, imorgon får jag verkligen ladda med rejält med frukost. Tur att jag har lite pannkakor över sen i morse.
 
Eftersom jag varit så vansinnes trött idag (som sagt, hur fick jag energi att laga brunch bara sådär?) blir det tidig sänggång för mig. Eller ja, jag skall försöka. Det är inte alltid det blir som man har tänkt sig! Jag hade dock verkligen behövt sova ordentligt så jag skall göra mitt bästa. Nattinatt på er goingar.

Första klinikveckan avklarad

Första veckan på klinik avklarad och jag kan konstatera 
 
1. att det innebär mycket krångel att två dagar i rad glömma hemnycklarna i vår bil som Tom tar till jobbet på mornarna och man upptäcker det när han redan hunnit åka och man ska bege sig av mot sjukhuset.
 
2. att alla sköterskor och läkare vi hittills träffat har glatt hälsat på oss på avdelningen. Det kan bero på att de är genuint glada att se oss eller att de försöker muntra upp våra förvirrade ansikten när vi tyst står och väntar på vår handledare i korridoren.
 
3. att ingen av läkarna (förutom våra handledare vi hade de först två dagarna) verkar ha så stor koll på varför vi är där och vad vi skall lära oss.
 
4. att det är extremt ostimulerande att vara 4 studenter på en avdelning och följa efter en läkare som en svans och stå och observera allt denne gör. Det är inte ett bra sätt att lära sig på.
 
5. att jag nu sett en person bli elkonverterad (med en defibrillator alltså, så himla fräckt) och hoppas att jag inte hoppar lika högt när patienten rycker till nästa gång när jag skall göra det själv.
 
6. att tolka ett EKG är MYCKET svårare än jag hade trott.
 
Med anledning av punkterna ovan och att huvudet kändes helt fullproppat med allt jag lärt mig den senaste veckan var det faktiskt väldigt skönt att ta helg. Trivs givetvis väldigt bra på sjukhuset och jag hoppas att ju mer jag lär mig desto mer plats vågar jag ta och då blir det säkert hundra gånger mer tillfredställande att vara läkarstudent. Tills dess kämpar jag på bak i svansen på avdelningsläkaren och försöker lära mig så gott det går.
 
 Firade in helgen med detta goda! Har blivit helt förälskad i de yoghurtdoppade jordgubbarna!

Fobier

Det finns en del saker som får det att verkligen krypa under mitt skinn. Kanske inte helt kan kalla det fobier men det var det närmaste ordet jag kunde komma på. Skulle snarare förknipa dem med rädsla och obehag än att säga att det är fobier men jag tror ni fattar. Tänkte lista mina 3 stycken största "fobier" här:
 
1. Spindlar. Usch dessa små krypande sakerna med långa och spretiga ben som i ena stunden sitter still i ett hörn för att i andra stunden susa över golvet. Orationellt javisst, men varje gång jag ser en spindel känns det som den skall krypa in under mina kläder... mår nästan illa bara av att tänka på det. Nä, spindlar är inte något för mig.
 
2. Mörker. Har sedan jag varit liten varit väldigt rädd för mörkret. Jag har helt enkelt lite för livlig fantasi och tycker det är så obehagligt att inte se vad som finns runt omkring mig. Brukar bli rädd för allt ifrån inbrottstjuvar och våldtäktsmän (dock inte helt orationellt kanske?) till stora vilda djur. Är jag ensam hemma och ska gå och lägga mig vågar jag nästan inte släcka i taket eftersom jag inte kan se en eventuell mördare som gömt sig i garderoben komma utsmygandes, haha. Tur att man nästan aldrig sover ensam när man är småbarnsförälder!
 
3. Mat i vasken. Detta låter nog konstigt men jag tycker att mat som legat i vasken är otroligt äckligt att ta upp. Jag vet inte vad det är som jag tycker är så äckligt egentligen men att ta matskrapan i vasken är nog något av det vidrigaste som finns. Har blivit mycket bättre sen jag flyttade hemifrån men när jag bodde hemma så undvek jag att rensa vasken så mycket det bara var möjligt. Väldigt skum rädsla egentligen!
 
Har ni några konstiga fobier?? Dela gärna med er i kommentarsfältet!
 

Veckans diagnos: Endometrios

Höll nästan på att glömma att det är torsdag idag och dags för veckans diagnos. Idag skall det i alla fall handla om endometrios, den gömda kvinnosjukdomen som leder till mycket besvär för väldigt många kvinnor. Här kommer 5 fakta om endometrios: 
 
1. Är en mycket vanlig sjukdom och drabbar var 10:e kvinna i fertil ålder.
 
2. Orsaken till endometrios är inte helt klarlagd ännu men defineras som livmodersväggsliknande vävnadsväxt utanför själva livmodern (exv. på äggstockar, tarm eller urinblåsa). Detta leder till inflammation och är oftast väldigt smärtsamt.
 
3. Ungefär häften av alla kvinnor har symtom från sin sjukdom. Detta kan innefatta smärtor (vid exv. mens, ägglossning, tarmtömning och/eller samlag), menustrationsrubbningar, fertilitetsproblem, IBS-liknande symtom, trötthet m.m.
 
4. Diagnosen är lätt att missa och avfärdas olyckligtvis ofta eftersom det ofta drabbar unga kvinnor som då går odiagnosticerade i många år. Diagnosen ställs med hjälp av att man beskriver sina symtom och genomför en gynekologisk undersökning. Därefter testar man en behandling. Man kan även få ställa diagnos med titthålsoperation eller ultraljud.
 
5. Behandling av endometrios är väldigt individuell och består i första hand av värktabletter och hormonpreparat. I vissa fall kan operation övervägas och dessa utförs av mycket erfarna operatörer.
 
Källa: Internetmedicin

Kardiologivecka

Ojojoj vilken rivstart på veckan vi fått. Haft kardiologiundervisning på mölndals sjukhus på dagarna för att sedan ppå eftermiddagen hämta på föris, leka, laga mat och sedan direkt när Tom har kommit hem susa iväg med bilen till kyrkan för scouter (måndags) eller styrelsemöte (igår). Så de två senaste kvällarna har jag landat omkring 9 i soffan helt helt färdig. Puh!

 

Hade nästan lite svårt att somna i söndags eftersom det pirrade så i magen inför första veckan ute på klinik men det har än så länge inte inneburit något annorlunda jämfört med tidigare förutom att vi 1) haft undervisning i smågrupp, och 2) varit på sjukhuset. Det är först idag vi skall få komma ner till avdelningen och gå med på ronden vilket skall bli jättespännande.

Gårdagens student på väg till medicinkliniken bibliotek på våning 9
 

Sitter för närvarande i studentcentrum i källaren, iförd mina scrubs och pluggar lite flashcards för att fördriva tiden. Alldeles strax skall jag försöka bege mig bort mot avdelningen för att säkert hitta dit till halv 9. Det är inte helt lätt att lära sig hitta på ett nytt stort sjukhus.

Hoppas ni alla får en trevlig onsdag!


Helg fylld med härligheter

Sitter och smuttar på min morgonkopp med te framför nyhetsmorgon hemma hos mamma och pappa. Vincent härjar runt på sin leksaksbilen och min mamma sitter djupt försjunken framför diamond digger saga på mobilen.
 
 
I fredags var jag ute tillsammans med Josefin på Champagnebaren i stan och hade en helt fantastisk kväll som avslutades på dansgolvet på en av avenyns nattklubbar. Sådana kvällar kan man leva länge på! Tom gav mig sedan en lång sovmorgon igår och jag väcktes med en härlig brunch. På kvällen åkte vi hem till mina föräldrar och lagade middag tillsammans. Det blev saffranspasta med grillad fläskytterfilé, en av mina absoluta favoriter. Dregglar lite smått när jag tänker på att jag har rester över till en matlåda imorgon.
 
Smakade på tomater och gurka från mina föräldrars växthus. Det är så otroligt smarrigt med hemodlat!
 
 Lördagsmiddag! Visst ser det gudomligt gott ut?
 
Sedan sov jag och Vincent över här och idag har vi inga stora planer för dagen faktiskt. Tänkte försöka repetera lite hjärtfysiologi inför kardiologiplaceringen som börjar imorgon (!!) och så behöver vi nog inventera kylskåpet inför veckan. Är nervös men också så sjukt taggad på att få hänga på sjukhuset varje vecka nu fram till jul nu. Hur grymt kommer inte det att bli?!
 
Hoppas ni alla får en fantastisk söndag!

I min ryggsäck

Fram och tillbaks till skolan släpas denna stora och tunga ryggsäck fylld med diverse nödvändigheter. Eftersom jag dessutom cyklar kan det vissa dagar bli väldigt tungt att ta sig till skolan kånkandes på ryggsäcken fullproppad med grejer. Tänkte visa er vad jag brukar ha i min väska en vanlig dag med föreläsningar:
 
 
Först och främst brukar jag oftast ha med mig min dator. Den är inte i optimal storlek men fungerar utmärkt och jag har inte så stor lust att köpa en ny dator bara för att jag vill ha en lättare och mer kompakt. Dessutom brukar jag också ha med mig ett block ifall jag behöver rita av figurer eller om batteriet i datorn tar slut. Oftast har jag även med en plastficka där jag kan lägga diverse papper och handouts vi får på föreläsningarna.
 
Vidare har jag givetvis med flera olika sorters pennor och överstrykningspennor, man vet aldrig vad man kan behöva använda, och så mitt passerkort för att komma in i studenternas matsal. Lypsyl och hörlurar kan alltid vara bra att ha i väskan och numera ligger det även migräntabletter redo för nästa attack i min ryggsäck.
 
 
Slutligen har vi den "nästan" obligatoriska matlådan. Ibland, när tid och ork inte har funnits, köper jag något i cafét men oftast sällar jag mig till resten av klasskamraterna i den slingrande kön till mikrovågsugnarna i studentmatsalen. För att piggna till på morgonen fyller jag även min termos med rykande hett te som jag tar med mig och kan avnjuta mellan knapprandet på tangenterna.
 
I och med att vi går ut på klinik nästa vecka kommer antagligen den tunga datorn få stanna hemma vilket skall bli skönt för mina axlar. Där kommer vi dessutom ha eget skåp vilket gör att jag slipper släpa på mitt stetoskop och mina foppatofflor fram och tillbaka varje dag. Livet som student är verkligen glamoröst!

Veckans diagnos: Akut cystit

Den allra vanligaste formen av urinvägsinfektioner är den som kallas akut cystit (eller nedre urinvägsinfektion) och innebär att man har en infektion i själva urinblåsan. Här kommer 5 snabba fakta om akut cystit:

1. Drabbar oftast kvinnor, bland annat beroende på att de har ett betydligt kortare urinrör. Hälften av alla kvinnor kommer någon gång under sitt liv drabbas av en akut cystit som kräver antibiotikabehandling.
 
2. Orsakas allra oftast av ens egna tarmbakterier som “hamnat fel”.
 
3. Ger symtom som sveda när man kissar och behov av att kissa oftare.
 
4. Det finns patienter som utan symtom kan ha bakterier i urinen (vanligare bland äldre). Dessa har alltså ingen infektion och skall heller inte behandlas med antibiotika (undantag finns) då det kan störa normalfloran och ev. till och med leda till en infektion.
 
5. Man kan delvis försöka förebygga en akut cystit genom att regelbundet och fullständigt tömma blåsan och som kvinna torka sig framifrån och bakåt ;)
 
Källa: Internetmedicin

En kväll för mig själv

Tom och Vincent är lediga hela denna veckan och för några timmar sedan bestämde de sig för att åka till Bosared och spendera ett dygn i vår sommarstuga. Det innebär för egen del att jag just nu har hela lägenheten för mig själv! Fantastiskt!
 
Som vanligt är jag dock lite förvirrad över vad jag skall göra med all min fria tid men skall försöka utnyttja den maximalt genom att både plugga och slöa. Åt nyss middag som jag slängde ihop av lite kylskåpsrens. Blev väldigt gott måste jag säga med purjolök, salami, soltorkade tomater, majs och creme fraich serverat med pasta. Kan väl inte kalla mig mästerkock precis så man blir rätt glad när man lyckas med maten utan att ha utgått från något specifikt recept.
 
 
Nu skall jag hugga in i förberedelserna inför morgondagens föreläsningar så jag önskar er en mysig lillördag och så hörs vi imorgon!

Alla är vi nybörjare någon gång

Det märks verkligen att terminen dragit igång på riktigt nu. Den där korvstoppningen som det pratades om igår börjar så sakta smyga sig på men mest stressad blir jag nästan när alla kursens moment radas upp efter varandra och det aldrig verkar ta slut. Hur kan man över huvudtaget hinna med så mycket på bara en termin?
 
Förväntningarna på oss studenter är dessutom väldigt höga och ganska så snart in i kursen förväntas vi ta egna patienter vilket givetvis känns spännande men också extremt skrämmande. Känner mig väääääääääldigt grön när det kommer till att undersöka patienter trots att vi ju faktiskt haft en kurs som bara handlat om detta.
 
Jag inser att det bara är att slänga sig in i det eftersom det är så man lär sig bäst men som alltid tar det emot när man känner sig som en total nybörjare. Den mentala inställningen gör ju så mycket så jag försöker intala mig själv hur roligt allt detta skall bli (för det tycker jag ju egentligen att det är) och försöker förtränga känslan av småpanik som bubblar upp lite då och då när jag tänker på allt som väntar.
 
 
Eftersom jag var i skolan i nästan 9 timmar idag har jag bestämt mig för att ta en ledig kväll idag och det vankas serier och lite snacks uppkrupen under mitt älskade flufftäcke. Bäst att ladda batterierna inför morgondagens föreläsningar om ventromboser och EKG.

Korvstoppning?

Så var första dagen avklarad på Invärtesmedicin! Har betat av upprop samt introduktionsföreläsningar om allmäntillstånd, stroke och neurologisk status och även hunnit med en glasspaus ute i solen. Kursledningen förberedde oss redan på morgonen att vår introvecka skulle kännas lite som korvstoppning av information innan vi drar ut på våra placeringar nästa vecka, men trots att jag nu är rätt trött tycker jag ändå att informationsmängden varit ganska hanterbar. Vi får se vad jag tycker i slutet av veckan!

Nu har jag hoppat i gympadojorna och scoutskjortan och är på väg mot Lindome för veckans scoutmöte. Gissa om jag kommer vara slut när jag väl kommer hem ikväll?!


Veckan som varit

Söndag morgon, pojkarna har åkt iväg till Toms föräldrar och själv sitter jag och myser med en kopp te framför nyhetsmorgon. Vid 13 skall jag jobba men fram tills dess skall jag njuta av lite lugn och ro här hemma i min ensamhet. Tänkte att jag skull summera veckan som gått:
 
Något som jag gjort den här veckan som var planerat?
Har gått och dragit mig länge för det men så igår fick jag äntligen tummen ur att tvätta vagnklädseln. Den hänger på tork i sovrummet just nu och det skall bli spännande att se om jag lyckas sätta tilbaks den på vagnchassit igen.
 
.. och som inte var planerat?
Beställde lite halvspontant hem en almenacka som nog kommer dimpa ner i brevlådan i nästa vecka. Invärtesmedicin är en kurs där man varje/varannan vecka byter schema så det är nog klokt att ha det nedskrivet på ett ställe tillsammans med allt annat som skall hinnas med under veckorna.
 
 
Ett tips från veckan:
Känns det som att du bokat upp dig alldeles för mycket så har du nog också gjort det. Lyssna på dig själv och kom ihåg att ta det lugnt mellan varven!
 
Veckans upptäkt:
Vi upptäckte när vi betalade räkningarna att vi visst råkat dubbelbetala vår amortering+ränta till banken tidigare i sommar, så månadens räkning var på 0 kronor. En väldigt trevlig överraskning måste jag säga!
 
Godaste maten jag lagat den här veckan:
Eftersom vi varit mer eller mindre sjuka hela veckan har veckans matsedel bestått av enkla rätter. Godast måste väl ändå ha varit våfflorna vi åt för ett par dagar sedan. Svårt att slå nygräddade våfflor!
 
Middag på balkongen tidigare i veckan!
 
Veckans aj:
Ja ni kan ju gissa.. migränanfallet i fredags var ju inte så behagligt precis!
 
Veckans känsla:
Har känt mig uppjagad hela veckan men igår infann sig faktiskt ett behagligt lugn.
 
Veckans frukost:
Brunchen på IKEA, så härligt att få lyxa till det lite grann!
 
Veckans bästa:
Att ha blivit godkänd på alla moment under BF3 och dessutom fått reda på att jag fått placering på Mölndals sjukhus under Invärtesmedicinkursen (15 minuters promenad från oss). Hade visserigen förtur att önska placering i och med att jag har småbarn men har ändå gått och nojat över vart jag skulle hamna hela veckan. Skönt att veta att det blev som jag önskade!
 
 
Betyg på veckan:
Inte min favoritvecka precis men som avslutades betydligt bättre än den började. 2/5 får veckan tack vare min fina familj och en superhärlig brunchlördag.

Ett lugnare tempo

I linje med att jag lovat mig själv att varva ner i helgen föreslog jag för Tom igår kväll att vi skulle åka och bruncha idag och han var givetvis genast på. Så när vi vaknat imorse begav vi oss alla tre mot IKEAs brunchbuffé.

 
Bad Tom ta kort på mig och han inte ens ställa ifrån mig mackan xD
 

När vi ändå var på IKEA passade vi på att köpa lite annat smått och gott. Bland annat ett nytt påslakanset och fyra stapelbara extrapallar för tillfällen då vi får många gäster.

 
 
 
 
 

När vi kom hem var jag extremt trött och la mig för en tupplur samtidigt som Vincent sov. Det hela slutade med att jag sov i 3 timmar(!!). Mycket välbehövligt. Så fort jag kom upp fick jag en tekopp i handen och blev beordrad att sitta och ta det lugnt i soffan medan Tom fixade maten som nu alldeles strax är klar. Riktigt bortskämd av min kära fästman idag alltså!


Nu känner jag mig mycket mer lugn och harmonisk än jag kände mig igår och kvällen skall ägnas åt mys med familjen. Vad skulle jag gjort utan dem?


När det inte blir som planerat

Denna fredag blev inte riktigt som planerat. Ligger för närvarande i soffan, uppkrupen under en filt och äter glass direkt ur förpackningen. Anledningen stavas migrän.

Så här i efterhand är det inte så konstigt egentligen. Jag har haft två tuffa veckor med intensivt plugg, sjukstuga, scoutmöten och på det sov jag bara 6 timmar inatt. Tajmingen var dock urusel. Tre timmar innan det var dags för vår debatt började det flimra framför ögonen.

I vanliga fall brukar jag åka raka vägen hem och sova men det fanns ju inte på kartan idag med en obligatorisk debatt på schemat. Tryckte i mig en Sumatriptan och 1g Alvedon och höll sedan tummarna så hårt jag bara kunde för att det skulle förhindra huvudvärken som i vanliga fall är så stark att jag kräks.

Därefter följde två helt förfärliga timmar med illamående och hhuvudvär, som som tur var var ganska hanterbar tack vare tabletterna, för att sedan sakta lätta och lämna ett huvud segt som sirap. Jag klarade mig alltså igenom redovisningen men fick ringa till jobbet och sjukanmäla mig för att sedan bli upphämtad av Tom för att äntligen få åka hem och lägga mig och sova.

Måste bli bättre på att lyssna på min kropp när det blir för mycket, annars får det helt klart konsekvenser. Migrän kommer alltid som ett brev på posten när jag stressar för mycket. Nu ska jag bara göra mysiga och härliga saker i helgen som får mig att må bra för att orka med ett jobbpass på söndag och sedan nästa veckas kickstart av invärtesmedicin. Det skall bli så kul!


En avslutande debatt

Äntligen är det fredag! Dessa två veckor av BF3 har verkligen susat förbi. Tempot har varit högt och intensivt och jag kan för mitt liv inte förstå att det faktiskt går att klämma in så mycket på 10 dagar. Lägg till att hela familjen varit förkylda på det så kan ni ju förstå att man känner sig aningens medtagen. Smart som jag är har jag dessutom tackat ja till 2 arbetspass i helgen då det var stor brist på personal. Bara att köra på!
 
 
Vi avslutar i alla fall BF3-kursen idag med en debatt om PSA-screening (screening för prostatacancer). Ett mycket intressant ämne då det finns väldigt vettiga argument både för och emot. Än så länge screenar vi ju inte för just prostatacancer men ett antal andra cancerformen och det skall bli spännande att se vad som händer i framtiden då det diskuteras mycket fram och tillbaka när det gäller just screening med hjälp av ett PSA-prov. Hur som helst skall den grupp som "vinner" debatten i eftermiddag tydligen få något form av pris. Vad det är återstår att se! De flesta vill nog mest bli godkända på uppgiften och ta helg men vem vet, läkarstudenter som argumenterar är inte alltid att leka med ;) 

Veckans diagnos: DVT

DVT står för djup ventrombos och innebär en blodpropp i de djupa venerna i benet (oftast, kan dock förekomma i andra kroppsdelar). Här kommer 5 fakta om DVT:
 
1. För att blodet skall orka komma tillbaks till hjärtat från benen används något så fiffigt som den så kallade muskelpumpen. Det innebär att musklerna i benen trycker på våra vener och pumpar tillbaks blodet när vi rör på oss. Lång tids immobilisering (som vid gipsning eller långa flygresor) där musklerna inte används leder till att blodet går mycket långsammare och risken att blodet klumpar ihop sig ökar.
 
2. Symtom vid DVT är oftast ensidig bensvullnad, smärta, värmeeökning och rodnad.
 
3. Om läkaren misstänker DVT utförs ett ultraljud över venerna för att leta efter en tromb.
 
4. Risken vid en DVT är att bitar från tromben lossnar och sätter sig i lungan, en så kallad lungemboli.
 
5. För att minska risken för DVT vid långa flygresor kan man använda stödstrumpor och se till att ta några bensträckare för att hjälpa till med recirkulationen.
 
Källa: Internetmedicin

Bad Moms

För drygt en vecka sedan var jag och Tom på bio, något vi gjorde mycket innan Vincent föddes och som vi gärna passar på att lyxa till det med nu när vi får barnvakt. Vi såg på Bad moms och den var verkligen HELT i min smak. Feel good-film med humor och slutet kunde man såklart gissa sig till direkt, men framförallt bjöd den på extremt mycket igenkänning.
 
 
De flesta mammor vet nog hur det är att slitas mellan mammaidealet och verkligheten och jag tror nog ändå att de flesta av oss skulle må bra av att lite då och då få höra att vi faktiskt gör ett fantastiskt jobb, trots att vi inte är perfekta i alla lägen. Denna filmen handlade om just det, med en stor nypa humor, och jag kan inget annat än rekommendera den! 
 

Ingen tid för sjukdom

Vår vecka startar inte helt oväntat med VAB. Jag känner mig själv fortfarande ganska hängig men har inte riktigt tid att ligga i sängen och kolla serier så jag är hemma på förmiddagen med Vincent för att sen avlösas av Tom så att jag kan åka in till skolan för grupparbete och seminarie i eftermiddag.
 
Från i lördags kväll när jag och Vincent tog en promenad ner för att doppa tårna i sjön
 
Just nu ligger Vincent och sover bredvid mig i sängen och jag har krupit upp med en skål glass och min laptop under täcket för att förbereda mig inför i eftermiddag. Redan efter en vecka är jag såååå trött på den här kursen. Det märks att vår kursledare verkligen brinner för det han gör och verkligen vill att vi skall lära oss, vilket givetvis underlättar en del, men hur mycket man än försöker kan man inte komma ifrån det faktum att det vi läser är så EXTREMT krångligt, svårt och tråkigt. Verkligen ett tråkigt sätt att starta terminen då det riskerar att eliminerar all typ av pluggmotivation som man faktiskt byggt upp över sommarlovet.
 
För att inte deppa ihop fullständigt har jag faktiskt börjat tjuvstarta lite med nästa kurs. Har försökt att förbereda mig inför första veckans introföreläsningar så gott det går och i förra veckan kom även kursböckerna jag beställt. Som alltid inför varje ny kurs försöker jag lova mig själv om att vara noga förberedd och försöka hålla mig i fas. Det är av erfaranhet lättare sagt än gjort men det skadar ju ändå inte att försöka. Nu skall jag bara klara sista veckan av BF 3 först!
 

Hur otur kan man ha?

I torsdags kväll började jag få ont i halsen. Det hela eskalerade sedan med rivig hals och snuva under hela gårdagen och när vi tillslut landat på Säteriet på eftermiddagen igår var jag ordentligt hängig. De senaste 20 timmarna har därför till största delen spenderats snörvlandes i sängen här i Bosared. Vincent hänger med mina föräldrar eller med Tom men kommer in till mig lite då och då för att leka i sängen och ge sin sjuka mamma lite kramar.
 
 
Kan inte ens komma ihåg senaste gången jag var sjuk men det är väl bra typiskt att bli det såhär mitt i en tvåveckorskurs. Jag hoppas att jag mår lite bättre imorgon så att jag kan få gjort lite skolarbete som jag måste göra över helgen och sedan drar ju sista veckan igång och då finns det verkligen inte tid för sjukdom. Med största sannolikhet blir ju även Vincent och Tom smittade dessutom så vi får väl se var det hela slutar.
 
Endast lämnat huset för att ta denna bild idag! Så varmt och härligt utomhus!
 
Som om inte det var nog har jag under natten blivit loppbiten. Då är det alltså inte ett litet bett utan halva min rygg pryds av små fina, kliande bett. Ingen annan i familjen har blivit bitna och då sov jag ändå i samma säng som Vincent i natt. Hur otur kan man ha på en helg egentligen? Här kommer en fin bild, känsliga läsare varnas:
 
Kliar som sjutton!
 
Måste erkänna att jag tycker rätt synd om mig själv. Nu har i alla fall Vincent precis somnat och resten av folket är iväg på annat så jag skall ta och krypa ner i sängen och försöka mig på lite beräkningsuppgifter i excel tillsammans med en skål glass.

7 tips inför T1 på Läkarprogrammet

Nu har nästan hela första skolveckan passerat för mig och resterande läkarstudenter på T2-T11 i Göteborg men än har inte de allra färskaste läkarstudenterna, T1orna, anslutit sig. Kommer ihåg som om det var igår hur nervös jag var inför att börja på läkarprogrammet. Den bubblande, förväntningsfulla känslan i magen hos en nybliven 19åring som inte hade någon aning om vad som väntade.
 
Trots att det ändå var ett bra tag sen jag var på väg till mitt allra första upprop så skulle jag ändå vilja ger er som eventuellt hittat hit och skall börja läsa (i alla fall här i Göteborg) i höst några tips inför starten:
 
1. Gå och lägg dig i tid dagen innan skolstart. Under ett par veckors tid kommer dina dagar fyllas av en massa nya intryck så passa på att vila ut ordentligt så att du är fylld av energi.
 
2. Kom i tid till uppropet! Ta gärna en buss tidigare så att du verkligen kommer i tid och inte behöver stressa. Gissningsvis är du redan nervös som det är. Det kan vara lite knöligt att hitta till rätt sal i början innan du lärt dig hitta men precis ovanför stentrappan upp till medicinarelängan finns en karta som beskriver var de olika salarna finns, kika på den!
 
3. Överlag är de flesta på läkarprogrammet otroligt härliga så även fast det kanske känns överväldigande rekommenderar jag att prata med så många som möjligt och vara med på nollningen för att komma in i gemenskapen. Många som hamnar i samma faddergrupp under nollningen håller ihop under hela läkarprogrammet (givetvis långt ifrån alla men det tror jag ni förstår, det är liksom inte kört om man inte är med under nollningen).
 
4. Den första veckan fylls av föreläsningar som kanske är spännande som nybliven student men inte så viktiga ur utbildningssyfte och kommer definitivt inte på tentan. Var inte orolig om du missar någon alltså och fokusera kanske mer på att försöka aklimatisera dig i din nya roll som läkarstudent tillsammans med de klasskamrater du kommer spendera de närmsta 5,5 åren med. 
 
5. Jämför dig INTE med någon annan. Alla är bra på olika saker. Själv kom jag från en klass där jag tillhörde en av de med absolut bäst betyg. När jag väl blev antagen till läkarprogrammet omgavs jag av nästan enbart sådana personer och var helt enkelt inte "bäst i klassen" längre. Läkarprogrammet handlar dock inte om att vara bäst (eftersom vi bara har godkänt och icke godkänt) utan istället om att hjälpa varandra och tillsammans lära oss så mycket som bara är möjligt av den enorma faktahög vi matas med. Passa alltså på att plugga tillsammans med någon och utnyttja att alla är bra på olika saker. Då blir det både roligare och lättare!
 
6. Alla böcker är inte värda att köpa men den första boken som de rekommenderar för anatomin kommer ni ha användning av i flera kurser lite senare under programmet så den kan jag verkligen rekommendera att ni köper. Gjorde själv inte det och har många gånger ångrat det bittert!
 
7. Läkarprogrammet ÄR tufft. Det är okej att kugga en tenta. Jag har gjort det flera gånger och kommer inte att bli en sämre läkare för det. Kom ihåg att ha kul och GRATTIS och väkommen till en fantastiskt rolig utbildning.
 
  
Här kan ni läsa om min första vecka på läkarprogrammet back in 2012

Veckans diagnos: Mononukleos

Mononukleos, körtelfeber eller kissing disease.. kärt barn har många namn. Här kommer 5 fakta om mononukleos:

1. 90-95% av alla vuxna har antikroppar mot EBV vilket innebär att de redan haft sjukdomen

2. Den klassisk sjukdomen drabbar främst tonåringar/unga vuxna, hos barn är den ofta asymtomatisk.

3. Smittas främst via saliv, därav namnet kissing disease

4. Klassiska symtom är långvarig hög feber, svullna halsmandlar med gråvita beläggningar, dålig andedräkt, grötigt tal samt svullna lymfkörtlar på halsen

5. Förutom smärtstillande och febernedsättande finns varken behandling eller vaccin mot mononukleos
 
Källa: Internetmedicin

Veckans diagnos!!

Puuh, redovisningen gick bra och jag blev nästan lite besviken över att det inte blev jag som fick hålla i den, men bara nästan. Min tid kommer ändå innan kursen är slut så egentligen hade det väl kanske varit bra att ha det överstökat. Jag var ju så bra förberedd. Nåväl, nu till något annat som är betydligt mer spännande.
 
I min värld är givetvis alla väldigt intresserade av medicin och hur människokroppen fungerar. Jag inser såklart att detta inte alls är fallet men tror väl ändå att många av de som väljer att kika in här varje vecka ändå är intresserade av min utbildning och allt vad det innebär.
 
Så.. eftersom jag tycker att medicin är så fantastiskt kul och älskar att sprida min kunskap vidare tänkte jag testa på en ny sak i höst. Jag har infört en ny kategori som heter Veckans diagnos där jag varje vecka tänkte lista 5 snabba fakta om olika sjukdomar. Är det någon sjukdom ni skulle vilja veta mer om så tveka inte att kommentera så kanske den dyker upp här en torsdag framöver.
 
Första inlägget kör vi redan imorgon, så håll utkik!
 
I brist på passande bild bjuder jag på en med två glada soldyrkare från gårdagen

Att prata inför folk

Referensintervall, standardavvikelser, handlingsgränser och T-test. Min hjärna känns redan fullknökad och vi har bara gått i skolan i 2 dagar?!! Än så länge känns det dock rätt bra och jag försöker hålla motivationen uppe trots att statistik verkligen inte är min grej.
 
Idag skall vi ha vår första examination om referensintervall och handlingsgränser för CRP. Vi skall från vår grupp slumpvis bli utvalda att hålla en miniföreläsning på ca 15 min (7 min per person) om ämnet som vi igår eftermiddag och idag på förmiddagen jobbat med för en annan grupp. Igår satt vi hela eftermiddagen i datasalen och tragglade oss igenom uppgiften samt förberedde en powerpointpresentation och i eftermiddag skall den alltså förhoppningsvis vara tillräckligt inövad för att presenteras *biter nervöst av ca 2/3 av mina fingernaglar*.
 
 
Prata inför folk är väl inte direkt min starkaste sida men jag vet ju också att det bara är genom att utmana sig själv som man kan utvecklas så jag hoppas nästan att det blir jag som får hålla i presentationen, fast ändå inte.
 
Nu skall jag fortsätta repetera mitt manus innan det är dags att åka in till skolan och putsa det sista på presentationen tillsammans med gruppen. Önska mig lycka till!