En perfekt mors dag

Har haft en riktig drömmig mors dag idag. Min andra sen jag blev mamma. På förmiddagen satt jag och tentapluggade lite smått medan Vincent och Tom var ute. När de kom hem hade de med sig fina blommor från affären och de hade dessutom varit iväg och köpt en present till mig, ett fodral till mobilen som man kan ha när man tränar. Något jag verkligen önskat mig så jag blev jätteglad och inveg det alldeles nyss på en liten joggingtur. Funkade kanonbra!
 
 
Blev dessutom överraskad med middag på en restaurang i närheten tillsammans med mina pojkar. Vi hade det jättemysigt och Vincent charmade loss som vanligt. Han gillar verkligen uppmärksamhet den ungen. Tom tog en högrevsburgare, Vincent fick kycklingspett och själv valde jag ceasarsalladen som var GIGANTISK och supersmarrig. Blev minst sagt proppmätt. Till middagen spelades livemusik och efter maten var vi bara tvugna att lyxa till det lite extra med efterrätt, trots att vi ju var rätt så mätta. Jag och Vincent delade på två kulor italiensk glass och Tom åt pannacotta. Får bli fler restaurangbesök framöver tror jag närmare bestämt. Det var bara för mysigt!
 
  
Nu skall jag njuta av de sista timmarna av helgen innan tentaplugget åter sätter full fart imorgon. Så mycket att läsa på så lite tid gör mig rätt nervös men man kan inte göra mer än sitt bästa. Det får helt enkelt gå som det går och det är onödigt att stressa upp sig över något man ändå inte har så mycket kontroll över. Skall bli megaskönt med sommar"lov" oavsett om jag klarar tentan eller ej!

Första besöket på barnakuten

När Vincent vaknade igår var han lite snorig och hostig. Trots det var han pigg så han fick vara på förskolan fram till två då Tom åkte och hämtade honom efter jobbet. Mot kvällen fortsatte han att vara täppt i näsan och småhosta och vi förberedde oss på en sjukhelg och en tuff natt med hosta och flera uppvak.
 
Vincent vaknade till några gånger under kvällens gång och hostade och var ledsen, som han så ofta gör när han är förkyld. Vi bestämde oss för att flytta över honom till vår säng och i samband med det tar hostan fart. Han har tidigare fått riktiga hostattacker när han varit sjuk så att han kräkts men det brukar vi lyckas avvärja tillslut genom att lugna och trösta, öppna fönster och erbjuda något gott att dricka. Den här gången var det annorlunda.
 
Vincent grät och hostade om vartannat. Han hade iprincip helt tappat rösten och för att lugna honom fick han följa med in i vardagsrummet och sitta i soffan mellan oss båda. Han ville varken ha nappen eller något att dricka och kräktes några gånger av all hosta. Vi var rätt lugna båda två då vi som sagt haft ett par såna här hostattacker tidigare men jag bad ändå Tom ta av Vincent tröjan så jag kunde titta på när han andades och förklarade för Tom att om det blir värre kanske vi skulle behöva åka in till sjukhuset så han kan få något luftrörsvidgande. Hostan skällde riktigt illa och tillslut kändes det som om Vincent verkligen fick kämpa vid varje andetag och det visslade både i in- och utandning.
 
Helt plötsligt fick vi bråttom. Vi ringde till 1177 och hamnade på plats 15 i kön vilket vi inte kände skulle gå snabbt nog. Vincent var jätteledsen och rädd och grät mellan de vinande andetagen och den skällande hostan och så lugnt och tryggt vi bara kunde packade vi istället ihop oss, satte på oss första bästa kläder vi kunde hitta och sprang ner till bilen.
 
När vi kom in på barnakuten på Östra sjukhuset var klockan strax innan elva och Vincent låg mot min axel, alldeles matt och andades väsande andetag mellan hostningarna. En sköterska som gick förbi utbrast "ojdå, här har vi en rejäl krupp" och vi fick direkt följa med in i ett rum och Vincent fick andas in Adrenalin i två omgångar.
 
 
Efter adrenalinet och senare även en dos kortison i flytande form samt två hallonisglassar lugnade tillslut både Vincent och hans förfärliga hosta och andning ner sig. Vi fick tillbaks vår glada och busiga lilla son igen och tillslut så sprang han runt i korridorerna och charmade sköterskorna med två mycket trötta föräldrar hack i häl. Kortison är ju, förutom att vara inflammationsdämpande, även ett vakenhetshormon vilket i vanliga fall utsöndras på förmiddagen. Därför blev Vincent rejält speedad och jag och Tom ångrade bittert att vi lämnat vårt godis på soffbordet när vi åkte in.
 
 
 
Efter 4 timmar fick vi slutligen träffa läkaren som snabbt och lätt lyssnade på hjärta/lungor och OKade Vincents andning. Kändes väldigt onödigt att sitta på akuten och vänta så länge för en minut med doktorn menmen. Vi var väldigt glada över att få komma hem och Vincent slocknade som tur var direkt.
 
Idag har Vincent varit sig själv igen. Inga tecken på krupphosta (vilket antagligen är kortisonets förtjänst) utan bara snorig precis som han brukar vara när han är sjuk. Han vaknade dock redan kvart i nio imorse så jag och Tom har gått runt som vandrande zombies här hemma idag. Kunde ju glömma att försöka tentaplugga. Snart blir det sänggång för oss båda vilket skall bli AMAZING! Är så glad att allt gick bra och att vi fick ett så fint bemötande på barnakuten från alla sköterskor. Det var även skönt att få höra att vi tagit rätt beslut om att åka in då de inte trodde att hans krupp hade gått över av sig själv. Man skall lita på sin magkänsla som mamma (och läkarstudent)!

Två ord som fick hjärtat att svämma över

Idag kom det. Det som jag väntat och längtat efter sen innan Vincent ens var född. Eftersom Tom i vanlig ordning var tvungen att jobba över idag fick jag ratta läggningen själv. Vi hade det jättemysigt jag och Vincent och efter att ha tryckt i oss en massa pannkakor var det dags för lite kvällslek, tandborstning, pyjamas och sedan läste vi megatraktorer-boken tillsammans. Vi letade reda på snutte, napp och gosegrisen och så lyfte jag upp honom för att bära honom till sängen. Som alltid när han är lite trött la han armarna runt mig och gav mig en kram men så plötsligt säger han: Älska Mamma. 
 
Älskade lilla barn, med det stora hjärtat och det kloka huvudet. Jag har aldrig älskat någon så mycket som jag älskar dig. Att få höra att kärleken är besvarad, trots att jag ju såklart vet det, är magiskt. Fick kämpa ordentligt för att inte börja lipa när jag bäddade ner honom i sängen, pussade honom på pannan och sa god natt. Vilket fantastiskt privilegium det är att få vara mamma!
 
Jag och en 5 dagar gammal Vincent

Sista dagarna på infektionskliniken

8,5 dagar kvar till tenta och sommarlov. Faktum är att jag lite glömt bort den där sommarlovsbiten av det hela. Fokus har legat stenhårt på den stundande tentan och jag har inte riktigt reflekterat över att det faktiskt snart är slut för terminen.
 
Det skall bli jätteskönt med 2,5 månads studieuppehåll. Lite tid att vila hjärnan och kroppen från den ständiga stress som är alla studenters vardag. Man är ju aldrig riktigt ledig och det finns ALLTID mer att läsa in vilket leder till konstant dåligt samvete när man ligger och slappar i soffan. Nä tacka vetja lite sommarlov med jobb, härliga sommardagar med min lilla familj och lite hjärnvila.
 
Idag hade vi sista föreläsningen i skolan för terminen och efteråt satt jag och en klasskompis och pluggade vacciner så det sprutade ur öronen på oss. Konjugerat vaccin, attenuerat vaccin, subenhetsvaccin och polysackaridvaccin.. det snurrar fortfarande i huvudet på mig men jag tror nog att pluggsessionen var till stor nytta. Vi hade det i alla fall väldigt trevligt trots att ämnet kanske inte var så upphetsande.
 
 Det sitter av någon underlig anledning en spegel i taket ovanför bordet i ett av våra grupprum på infektionskliniken. En av alla frågor vi aldrig kommer att få svar på, haha. Vi passade i alla fall på att ta en grym selfie mitt i vaccinologipluggandet i den
 
Nu skall jag stänga ner datorn och gå och tvätta bort mitt smink så att jag äntligen kan få krypa ner i min säng. Imorgon är det sista dagen i skolan för den här terminen och således också sista dagen på Infektionskliniken på Östra. Skönt och vemodigt på samma gång. Det tar ju ändå nästan en timme för mig att ta mig ut dit vilket har ätit upp mycket av min pluggtid. Efter våra patientfallsredovisningar imorgon är det inläsningsperiod fram till tentan så då är det bara att köra. Det här grejar jag!!

Det är svettigt med Göteborgsvarvet

Oj, oj vilken dag! Min älskade vän Josefin fyller 23 år idag och hade bjudit hem ett gäng vänner på drinkar och tårta till hennes föräldrars lägenhet på avenyn idag. Eftersom Tom är iväg på grabbhelg i Stenungsund och jag jättegärna ville titta förbi en stund fick jag ta med mig Vincent in till stan, ett projekt som inte skulle vara helt enkelt med tanke på att hela avenyn var avspärrad för Göteborgsvarvet. Kryssandes mellan hurrande åskådare, funktionärer och ballongstånd lyckades jag och Vincent, sittandes i vagnen, tillslut ta oss till porten. Jag var varm och svettig när vi tillslut plingade på dörren några trappor upp ska ni veta och frisyren jag så fint fixat till innan jag åkte var ett minne blott.
 
Vincent trivdes som vanligt bra av all uppmärksamhet efter att den första nervositeten släppt och snaskade i sig ett 20tal salta pinnar samtidigt som han sprang på upptäcksfärd i lägenheten. Roligast var det att stå ute på balkongen och titta på alla människor som sprang förbi och lyssna till gatumusikanterna som stod alldeles nedanför balkongen och spelade. Vi bjöds på riktigt smarrig kladdkaka med hallongrädde och jag unnade mig faktiskt ett litet glas sangria medan Vincent satt på golvet och sjöng här kommer pippi långstrump samtidigt som han lekte med en minibarbie ridandes på en brachiosaurus *haha*. Han är så härlig min lilla kille. 
 
 
Klockan fem packade vi ihop oss och knatade iväg mot bussen igen. Vincent älskar ju som ni vet att åka buss så det är inte så krångligt egentligen men jag var rätt slut när vi kom innanför dörren här hemma strax innan 6. Slängde snabbt ihop lite gröt som Vincent absolut skulle ha till middag och sen satt vi i soffan och läste böcker fram tills det var dags att sova.
 
Så fort han somnat wokade jag lite kyckling, grönsaker och nudlar i stekpannan och sen dess har jag inte rört mig en millimeter från soffan. Egentligen borde jag plugga men samtidigt måste man få vara ledig också. Jag jobbade ju kväll igår och är något så fasligt trött idag så jag hade nog ändå inte fått så mycket gjort om jag satt mig och pluggat. Nu skall jag istället plöja några avsnitt Bones på netflix, dricka lite vin, äta popcorn och mysa. Hoppas ni alla får en fin lördagkväll!
 

Ett plötsligt flyt

I förrgår var jag verkligen inte glad. De stundande två veckorna kändes monstruöst tunga och jag kände mig så fruktansvärt trött att jag t.o.m. lyckades slumra till mitt på dagen när jag satt och pluggade i sängen. Men så igår hände det något. Efter redovisningen i skolan åkte jag raka vägen hem för att fortsätta plugga. Precis efter att jag klivit av bussen och gick och funderade över hur sjuttsingen jag skulle hinna med allt plugg i min fullsmockade vecka ringde telefonen. Det var mamma som undrade om jag ville att hon skulle ha Vincent några timmar på eftermiddagen så jag kunde plugga, som om hon läst mina tankar.
 
Sagt och gjort så satte jag mig med te och frukt framför datorn och avverkade över 6 timmars plugg medan mamma hämtade V på föris och myste loss i Lindome. Är återigen så otroligt glad och tacksam för att jag har föräldrar som bor så nära och som älskar sitt barnbarn så mycket som de gör.
 
 
Fick hur som helst till ett fantastiskt flyt i pluggandet (vilket jag verkligen saknat det senaste) och orkade hålla både energin och motivationen uppe från början till slut och fick gjort en hel del. Måste ännu en gång tipsa om upplägget med 45 min läsperioder med efterföljande 15 min rast som jag tipsade om i det HÄR inlägget. Man får så ofantligt mycket gjort eftersom man är alert och fokuserad samtidigt som man inte känner att man bara sitter och pluggar dagarna i ända.
 
I mina pluggpauser skruvade jag upp volymen på spotify och dansade loss på vardagsrumsgolvet, tog en nypa luft på balkongen, hängde en tvätt och gjorde en massa annat som dök upp i mitt huvud under pluggtiden men som jag då sparade tills dess att klockan på telefonen ringde. Har ni inte testat så tycker jag absolut ni skall göra det! För mig fungerar det kanonbra.

Hektiska maj

Det märks verkligen att det är maj nu. Maj månad är ju alltid månaden med mycket att göra och det gäller även det här året tydligen. Nu är det 2 veckor kvar till tenta och jag behöver väl inte ens förklara för er varför den där ångesten så sakta smyger sig på. "Jag har pluggat för lite", "jag kan inte det här" och "varför är alla andra så duktiga och smarta?" är väl bara några av de tankar som yr runt där inne i skallen. Egentligen vet jag ju att inget av det stämmer. Jag kan mycket, jag har pluggat så gott det går med tanke på allt annat som också skall få plats här i livet och "alla" andra känner nog i princip likadant som jag känner.
 
Förutom skolan och den stundande tentan så är det ju så mycket mer saker som händer i maj. Jobbet vill att vi jobbar så mycket som möjligt för att bli självständiga till sommaren vilket gör att mitt samvete hackar mig i nacken att jobba när jag inte pluggar och samtidigt skall jag hinna vara en glad och närvarande mamma/sambo. När jag skriver det såhär inser jag att det inte är så konstigt att jag är så otroligt trött på kvällarna. Tur att det bara är 2 veckor kvar.
 
Nu är det dags att hoppa i kläderna och snygga till sig lite för att åka in till skolan och redovisa ett grupparbete. Efter det är det raka vägen hem igen som gäller för att fortsätta läsa på inför fallseminariet på fredag. Ja, är det dålig uppdatering här i några dagar så förstår ni varför!
 
Längtar redan tillbaks till kliniken. Vi ses i höst igen härliga läkarpyjamas!

Lugnet efter stormen

Det är musikfest och jag har i vanlig ordning laddat upp med en massa gott och krupit upp under favoritpläden i soffan. Tom sitter vid datorn bredvid eftersom jag bokat tvn och melodifestivalen ju inte riktigt är hans grej. 


Det känns extra skönt att få mysa till det lite extra ikväll efter att ha tagit mig igenom denna monstervecka. Skulle gärna sova några dygn för att komma ikapp med energin så att jag kan ladda om inför tentaläsningen. Får kanske nöja mig med energin från detta härliga fruktfat och en lugn hemmakväll ;)


Dags att lägga ner telefonen och hugga in!

Lite slutkörd

Ok, halvvägs igenom veckan och jag är redan helt färdig. Sitter på bussen och kramar hårt om mitt frukostäpple som jag hoppas snart skall ge mig lite energi. Det var en riktigt tuff dag igår. Vincent har blivit sjuk mitt i allt så utöver att väckarklockan ringde omänskligt tidigt hade vi en natt som bjöd på många uppvak med tröstning och nappistoppning.
 
Väl i Borås körde vi på med en föreläsning om hepatit E på morgonen, nya patienter att läsa på och sedan genomgång med vår handledare. Mitt i en livlig och väldigt intressant sepsissimulering med vår handledare var jag dock tvungen att gå och körde bilen i ilfart mot Lindome för begravning av en vän till familjen. Med andan i halsen lyckades jag komma i tid och begravningen var helt fantastiskt fin och samtidigt fruktansvärt jobbig. 
 
Efter begravningen körde jag direkt hem till lägenheten och avlöste Tom som åkte iväg och jobbade en liten stund och jag och Vincent mös på så gott det gick fram tills han kom hem igen. När Vincent somnat vid halv åtta var jag så trött att jag höll på att somna i soffan men jag tvingade mig själv att hålla mig vaken fram till 9 innan jag stupade  i säng och somnade så fort jag slöt ögonen.
 
Helt klart en väldigt tuff dag som har satt sina spår. Tur att alla dagar inte är som gårdagen.
 

Egoboost och lyckorus

Ska så fort jag skrivit klart det här inlägget krypa till kojs efter min första praktikdag på Infektionskliniken i Borås. Har haft en grymt bra dag som började med att jag kunde sova en halvtimme extra då en av mina gruppkamrater erbjöd mig och en till att samåka i hennes bil. Väl framme i Borås, när vi äntligen listat ut hur vi skulle smsparkera, letade vi upp byggnaden vi skulle vara i (givetvis den allra längst bort från parkeringen) och traskade nervösa in på infektionsmottagningen.

Snabbt fick vi hänga av oss våra grejer (då marginalen vi åkte med åts upp av parkeringsstrulet) och sätta oss i konferensrummet med klinikens ST-läkare för en genomgång av den ST-tenta de skrivit. Till min stora förvåning kände jag att jag hängde med väldigt bra och kunde mycket av det de sa vilket gjorde att självförtroendet höjdes en aning.

Efter genomgången skingrades läkarna och vi fick byta om och följa med vår handledare in i avdelningen bibliotek. Efter en kort presentationsrunda fick vi veta lite om hur dagarna skulle komma att se ut, vi fick en rundvandring på mottagningen och så givetvis lite te och kaffe ute i solen. Ett helt fantastiskt mottagande och man kände direkt att vi än en gång fått en kanonhandledare som verkligen tycker att det är kul att undervisa och ha hand om virriga, fumliga läkarstudenter.


Sen var det dags att traska en trappa upp till själva infektionsavdelningen. Där fick vi tilldelat oss varsin patient som vi skulle ta anamnes (sjukhistoria) och status (undersökning) på. När vi var klara med det fick vi logga in på datorerna och läsa på i journalerna och förbereda oss för att presentera vår patient för resten av gruppen.

Efter en härlig lunch, som sjukhuset så snällt bjöd på, ute i solen samlades vår grupp och vår handledare åter i biblioteket och vi gick igenom våra patientfall. Jag blev faktiskt riktigt stolt över min presentation (om man får skryta?!) och jag kunde även svara på alla följdfrågor min handledare ställde vilket gav ytterligare en egoboost. Den där tentan kanske inte är helt omöjlig trots allt?


Glada och trötta lämnade vi kliniken strax efter fyra för att påbörja resan hem till Göteborg. Åter igen kände vi den där bubblande lyckoruskänslan och alla nickade instämmande när vi konstaterade att vi valt en fett rolig utbildning! Är så galet att vi skall få göra det här i resten av våra liv.

Lugnet före stormen

På något sätt skall jag inom loppet av 5 dagar få plats med 3 dagars praktik i borås, 2 dagars jobb, en begravning, tentaplugg, vara med min familj och samtidigt hinna med att sova och äta. Praktiken skall givetvis bli väldigt rolig men den lilla detaljen att det tar 1,5 timme enkel resa dit gör att peppen inte riktigt är så stor som den kanske borde vara. Utan barn eller andra förpliktelser hemmavid (som 99% av mina kursare lever) så är tre dagar på annan ort a piece of cake, men för mig som då inte bara kan sätta mig på en buss och försvinna i tre dagar har denna vecka planerats flera veckor i förväg. Nu håller vi tummarna för att lämningar och hämtningar med barnvakter osv går i lås och att både Tom och Vincent håller sig friska så att jag kan slappna av nog att lära mig något där borta i Borås *knaprar på naglarna av nervositet*.
 
Jag och min fina kille i Bosared i helgen
 
Så, eftersom jag har första praktikdagen imorgon innebär det att jag måste gå upp snortidigt och därför skall jag snart krypa ner och försöka sova. Är glad att jag har ljuset på min sida i alla fall eftersom det bara hade tagit emot ännu mer att kliva upp om det var becksvart ute. Jag kommer vara helt färdig när den här veckan är över, det är ett som är säkert. Godnatt!

Ett besök i slottskogen

Idag har vi fått känna på äkta sommarfeeling. Jag, Tom och Vincent har hängt i slottskogen halva dagen och promenixat, haft picknick, klappat getter och spanat in hundratals av soldyrkande göteborgare. En helt fantastiskt underbar dag med min fina familj. Vincent tyckte det var väldigt spännande att titta på alla djuren efter att ha sovit en stund i vagnen och vi klarade oss alla tre från att bränna oss i värmen. För 2 veckor sedan snöade det ju liksom så det är inte helt lätt att hänga med och förstå att det faktiskt är dags att börja smörja sig nu om man skall vara ute längre stunder.
 
Här kommer en liten bildbomb från dagen:
 
Dags för picknicklunch
 
Full fart framåt med magen full av ost och yoghurt
 
Och så pang bom så somnade man i vagnen
 
Vi kunde bara inte låta bli att köpa glass i värmen. Något kladdigare än vad som syns på denna bilden kan jag lova!
 
Inte bara djur på barnens zoo
 
 
Jag och Tom lovade i alla fall varandra att vi snart skulle åka in till slottskogen igen eftersom det var riktigt rackarns mysigt att få strosa omkring där några timmar i sommarvärmen. Nästa gång kanske vi kan ta med några vänner och köpa något gott att grilla?
 
Nu skall jag hugga in i pizzan Tom precis kom in genom dörren med. Efter allt traskande i solen idag är jag utsvulten!

Första dagen på VAC

Gissar att ni är lite nyfikna på att veta hur det gick för mig på jobbet i torsdags. Ni som följer mig på snappis och Instagram vet ju redan hur det gick men för er andra kan jag berätta att det var SÅ roligt. Fanns ingen som helst anledning att vara nervös.
 
På VAC (vårdadministrativt centrum) var det jag och 3 andra nya läkarkandidater som körde sitt första eller andra pass. Avsatt endast för oss hade vi sedan en handledare som vi kunde ställa alla våra tusen frågor till och som bäst av allt genuint verkade tycka att det var roligt att ha oss där. Jag kände mig inte det minsta ivägen och trots att produktionen kanske inte var den mest effektiva så kunde jag mot slutet skriva några diktat helt på egen hand och skriva ut en journalkopia som skulle postas till den inremitterande vårdcentralen. SÅ STOLT!
 
 Trött men lycklig vik. medicinsk sekreterare 
 
Det bästa av allt var att jag verkligen tyckte att det var roligt. Tiden gick jättesnabbt och jag ville nästan inte gå hem när klockan väl slog 9. Trevliga arbetskamrater, trevlig arbetsplats och trevliga arbetsuppgifter. Vilken fullträff! Nu hoppas jag att denna känsla håller i sig i sommar också. I början är ju det mesta nytt och spännande men jag vet också att det inte kändes så här bra första dagen på mitt förra sommarjobb. Ser verkligen fram emot den här sommaren på så många sätt!

Frullepremiär på balkongen

Vilken härlig sommarvärme vi har ute nu! Folk lämnar jackorna hemma och sitter ute och njuter i solen. Runt lunchtid kan man känna doften av nygrillat och barnen leker ute sent på kvällen eftersom solen fortfarande inte gått ner. Jag njuter verkligen av det här och hoppas att sommaren inte bara rusar förbi. Längtar inte det minsta efter kalla och grå vinterdagar.
 
Imorse dukade Tom upp frukosten ute på balkongen och vi satt alla tre och blickade ut över alla spännande bilar och cyklar som susade förbi. Rätt så härligt faktiskt! Efter mysfrukosten åkte vi iväg en sväng till Frölunda torg för presentinhandling då vi när Vincent vaknar skall åka på kalas i Stenungsund. Kan inte avslöja vad det är för superbra present vi köpt men jag tror nog allt att det kommer falla födelsedagsbarnet i smaken.
 
Lite morgontrött mamma redo för frukost (och lite smink)
 
Både jag och Vincent är lite småförkylda så jag försöker att vila mig lite nu när han sover för att orka med en hel dag med kalas. Inser också att det nog var lite dumt att jag inte passade på att köpa nässpray när vi ändå var iväg. Får gräva lite i badrumsskåpet och se vad jag hittar. Hoppas ni alla får en fin och solig lördag!

Har vi alla fått herpes?

Det är helg, solen skiner och det var med lätta steg jag lämnade kurslabbet på guldhedsgatan för sista gången den här terminen. Idag fick vi labba med det blod vi tagit tidigare under kursen från varandra och vi skulle titta på om vi hade antikroppar mot olika virus. Antikroppar är en del av det immunförsvar vi har mot infektioner i kroppen orsakade av olika mikroorganismer och just de antikroppar som vi testade för idag var de antikroppar som tyder på en redan genomgången infektion. Dessa antikroppar har man sedan oftast hela livet och ger upphov till en immunitet mot en ny infektion med samma antigen som det så fint heter (något förenklat såklart).

Jag blev i alla fall positiv för VZV (virus som orsakar vattkoppor) och EBV (virus som orsakar körtelfeber) vilket då tyder på att jag redan haft dessa infektioner och är immun. Phuu.. Varken vattkoppor eller körtelfeber är så värst roligt att få som vuxen om man säger så. Jag blev negativ för Hepatit B men det visste jag om och det är det som jag var iväg och vaccinerade mig mot för någon vecka sedan. Dessutom blev alla i min grupp även positiva för HSV (herpes) och trots att förekomsten av antikroppar är väldigt hög bland befolkningen mot HSV (även utan att man märkt av några munsår eller liknande) och resultatet faktiskt hade kunnat stämma så blev vårt resultat underkänt av vår handledare då även vår negativa kontroll (prov utan antikroppar) var positiv. Oups! Något blev helt enkelt fel under labben så jag får fortsätta leva i ovisshet, haha.



Nu sitter jag istället på bussen på väg mot Mölndals centrum för att avverka mitt första pass som medicinsk sekreterare. Det bubblar av nervositet i magen men jag försöker intala mig själv att det kommer gå strålande. Ingen förväntar ju sig att jag kan allt på en gång. Får berätta senare hur det kändes. Hoppas ni alla får en trevlig kväll!



Målarhelg

Helgen rasslade iväg i ett naffs och denna måndag likaså. Nu är det bara 4 veckor kvar till tenta och det börjar så smått att krypa in lite nervositet i min kropp. Snart infinner sig väl även den klassiska tentaångesten också som jag hittills inte beskonats ifrån under mina tidigare tentaläsningsperioder. Än så länge är jag väl ändå relativt lugn och sansad och supertaggad på praktiken jag skall ha nästa vecka i Borås. Det skall bli så kul!
 
I helgen var vi (som ni som följer mig på instagram och snappis vet) i Bosared och jobbade lite. Just nu håller vi på att byta fasad på huset och vi sattes i arbete så fort vi klev innanför dörren. Jag och Tom turades om att ha Vincent vilket innebar att jag fick stå och måla i regn och blåst medan Tom däremot hade strålande sol och riktig vårvärme. Ganska så orättvist!
 
 
I helgen skall vi dit igen för det årliga vårstädet. Hela släkten (mammas sida) samlas och gör det vårfint utomhus och sedan skall vi äta god mat, spela spel och bara umgås. Det är inte många gånger på året som vi träffas såhär allihop så det skall bli jätteroligt. Vad skall ni göra nu när det är långhelg?
 
 

Pluggfrukost utan morgonstress

Något jag verkligen kommer att sakna den dagen jag jobbar på heltid (vilket visserligen känns som om det är decennier bort) är långa, mysiga pluggfrukostar. Morgonstress är verkligen det ohärligaste som finns och jag bara njuter de dagar då jag börjar lite senare och kan starta min dag i lugn och ro medan Tom lämnar Vincent på föris. Som idag då. Idag har jag ett obligatoriskt seminarie klockan halv ett på Östra innan jag får ta helg och just nu sitter jag och filar lite på de fallen vi skall diskutera tillsammans med en kopp te och ostmackor.
 
 
Vi har seminarier med två veckors mellanrum den här kursen med olika teman. Tidigare har vi haft infektionsepidemiologi och luftvägsinfektioner och idag är det dags för infektioner i centrala nervsystemet (CNS). Det som är så bra med dessa seminerier är att de ger oss högskolepoäng så att tentan slipper vara så massiv som den ofta varit under tidigare kurser. Nackdelen är ju givetvis att mycket obligatoriska moment förutsätter att man inte har barn hemma som tenderar att bli sjuka stup i kvarten. Nu har vi haft enormt mycket tur just denna kursen eftersom Vincent hållt sig ganska så frisk men än är vi ju inte i mål. Fruktar inför kommande vinter vill jag lova.
 
Hur som helst så är det alltså seminarie nummer 3 idag och jag känner mig ganska lugn eftersom jag och några andra kursare satt med frågorna hela eftermiddagen igår. Bakteriell meningit, herpesencephalit och neuroborrelios kom vi fram till så det blir spännande att se vad de andra säger. Efter seminariet är det HELG! Det ska bli skönt!
 
Gårdagens pluggsession inför seminariet

Infektionsläkare kanske?

Infektionsmedicin är väldigt spännande. Nu har vi inte testat så många andra specialiteter så jag vet ju inte vad jag kommer tycka om ett år men jag kan absolut överväga en framtida karriär inom infektionsmedicin i nuläget.
 
Det som är så speciellt med just infektioner är ju att det är sjukdomar orsakade av andra organismer. Vissa koloniserar oss och lever på oss naturligt och det samspelet är viktigt för både oss och mikroorganismen. Andra gör inte det och ger upphov till en infektion om rätt förutsättningar finns. Sen finns det även mikroorganismer som i vanliga fall lever på oss och inte orsakar någon skada men som vid ett nedsatt immunförsvar kan ge uppov till en infektion.
 
Ett exempel på detta är svampinfektion i munnen eller underlivet efter en antibiotikabehandling då man slår ut många av kroppens normalt koloniserande bakterier som ger svampen (som också normalt koloniserar många av oss men hålls i schack av de andra bakterierna) chans att växa till sig. Detta är en mycket vanlig komplikation vid behandling med antibiotika.
 
 
Inom de andra specialiteterna behöver man bara tänka på människokroppen medan man som infektionsläkare också måste ta hänsyn till bakterier, virus, svampar osv. vid val av behandling och provtagning. Det är inte "bara att sätta in antibiotika". Dessutom gäller det att snabbt sätta in rätt behandling vilket då kan ha avgörande betydelse för patientens tillfrisknande. En patient kan vara svårt sjuk när den kommer in på kliniken och sedan, dagar senare, lämna kliniken som en helt annan människa. DET är häftigt på riktigt. Vi får se vad jag tycker i slutet av kursen!
 

Rädda Ann

I fredags hade vi som sagt temadag i skolan. Det hela handlade om sepsis och tanken var att vi skulle vara väl pålästa när vi kom dit för att kunna rädda dockan Ann, en så kallad flipped classroom-föreläsning. Efter en fullproppad vecka måste jag ärligt säga att jag inte var superduperpåläst men jag kände ändå att jag hade ganska bra koll på patogenes (hur sjukdomen uppstår/utvecklas), symptom och behandling. 
 
När föreläsningen väl drog igång insåg jag snabbt att jag pluggat på helt fel saker. För även om det jag läst på egentligen är mest relevant kliniskt så drillades vi åter igen i de underliggande patologiska mekanismerna med vilka celler som uttrycker vilka adhesionsmolekyler och vilka celler som utsöndrar vilka cytokiner som vi så fint kunde under patologikursens inflammationsseminarie, men som mest var på charterresa i min minnesbank.
 
Throwback till tentaplugget på patologikursen
 
Det hela blev inte bättre av att vi en och en, slumpmässigt pekades ut att svara på diverse frågor. Alla satt som på nålar i väntan på sin dom och hoppades att de skulle få en fråga de verkligen kunde svara på. Mycket tyckte jag ändå att jag kände igen när vi väl gick igenom det men överlag kändes det som att många andra hade mycket bättre koll än vad jag hade. Kanske berodde det på att de med bäst koll faktiskt räckte upp handen, vad vet jag, men man kände sig oavsett inte så jätteduktig när man efter 3 timmar traskade därifrån. Jag kan förstå den goda tanken bakom konceptet men jag hade önskat att vi fått lite tydligare instruktioner i förväg om vad vi skulle plugga på för att slippa den obekväma stämningen som uppstod bland oss studenter.
 
Därför bestämde jag mig för att stanna kvar lite i skolan och traggla sepsis på en av whiteboardsen i våra grupprum efteråt. Visserligen struntade jag i att gå igenom de olika cytokinerna igen men jag kunde gå hem med en mycket bättre känsla i magen och kan nu sepsis som ett rinnande vatten. Skönt!
 

Över öppen eld

Hallå hallå! Nu är jag tillbaks till vardagen igen efter en helg ute i skogen tillsammans med mina härliga små scouter. Trots kyla, snö (??) och lite ryggskott för min del så hade vi det jättemysigt. Det är verkligen befriande att få komma ut i naturen och bara njuta av fågelkvitter, laga mat över öppen eld och leka lekar. All mat smakar för övrigt gudomligt när man lagat den ute på öppen eld trots att den oftast både är kryddad med barr och sot. Man är liksom inte lika petig.
 
 
Tom och Vincent skjutsade mig till hajken och Vincent tyckte det var väldigt spännande ute i skogen
 
Blev varma mackor till frukost eller Mc Wraps (mackwraps) som denna ovan :'D
 
Idag är jag hemma från föreläsningarna då Vincent fick feber igår kväll. Det var ett bra tag sen han var sjuk nu och eftersom jag inte har något obligatoriskt i skolan förrän på fredag skall jag bara njuta av att få vara hemma och mysa med min lilla kille. I vanliga fall har vi ju en kille som sällan vill sitta still någon längre stund så man får ta till vara på feberdagarna även om jag såklart tycker väldigt synd om honom också. Skall försöka plugga lite nu medan vi sitter framför netflix och tittar på tecknat så jag inte hamnar efter allt för mycket. Plugg och soffmys är ju en perfekt kombo!

Tidigare än vanligt

Satte klockan en timma tidigare idag för att kunna komma upp i tid, äta god långfrulle och plugga lite innan det blir dags för förisracet alldeles strax. Måste ju erkänna att det var rätt motigt att gå upp när klockan ringde och lämna kvar min lilla sussande 1,5åring i sängen.
 
 
Nu med lite te och macka i magen och med solstrålar som letar sig in genom fönstret har jag piggnat till en smula. Jag är väl inte riktigt så pigg att jag skulle kunna tänka mig att gå upp tidigare varje dag men man skall aldrig säga aldrig.
 
Idag väntar temadag i skolan som handlar om sepsis och vi har dessutom blivit instruerade att ta med matsäck till Vincent för första gången då de skall ut på en liten utflykt med hans avdelning. Spännande dag helt enkelt! Tom slutar som vanligt tidigt på fredagar så vi får hoppas att vädret håller i sig så att vi kan vara ute och leka en stund i solen alla tre i eftermiddag. Hoppas ni alla får en härlig fredag!

Dags att vaccineras - VLOG

Eftersom jag tycker det är så roligt och jag följer en del youtubekanaler själv tog jag faktiskt och filmade vårt besök på vaccinationsmottagningen i stan i tisdags. Tydligen så lär jag mig inte från mina misstag då de tidigare klippen jag lagt upp har varit fruktansvärt dåliga. Vi får se vad ni tycker och om ni vill se mer klipp från mig får ni gärna trycka på tummen upp. Har några idéer på klipp relaterade till skolan som jag ev. vill spela in men vi får se som sagt. Jag kanske skall hålla mig till det jag kan? Anyway.. here it goes:
 

När man får lite förstärkning

God morgon på er! Hade en jättemysig eftermiddag och kväll igår tillsammans med Josefin. Vi möttes upp och gick tillsammans för att hämta Vincent på föris och sedan traskade vi iväg till lekplatsen och lekte en stund ute i solen alla tre.
 
 
Sandiga och törstiga gick vi sedan in och fortsatte att leka och laga lite mat. När Vincent väl lagt sig satte vi oss i soffan och bara pratade om allt och ingenting medan vi snaskade på lite färska jordgubbar. Så mysigt! Det är härligt med lite hjälp ibland med eftermiddagsbestyren som jag ju i vanliga fall rattar själv. Det är inte det lättaste alla gånger att ha middagen klar klockan 6 när både jag och lilleman är trötta och hungriga. Nu kunde jag fixa med maten i lugn och ro medan Vincent hade Josefins fulla uppmärksamhet. 
 
 
Nu skall jag och Vincent snart klä på oss och gå till föris. Vi har haft en lång sovmorgon idag med mysfrukost vilket jag verkligen älskar. Morgonstress är verkligen inte roligt. Hoppas ni får en härlig torsdag!

Dagens topp 3

1. Bussresan in till stan med en styck 1,5 åring för att vaccinera la mama gick strålande och Vincent var alldeles överlycklig över att få åka buss
 
Gick förbi och kikade på dinosaurien utanför Universeum också, till Vincents stora förtjusning!
 
2. Tom började en timme tidigare på jobbet idag vilket innebar att han kunde komma hem tidigare på eftermiddagen. Vi fick en hel timme extra tillsammans alla tre vilket verkligen var guld värt med tanke på att Tom i vanliga fall bara hinner träffa Vincent i en timma innan det är dags för nattning. Älskar att spendera tid med min lilla familj!
 
3. Jag och Tom har kört ett riktigt städrace hemma (tillsammans med vår lille medstjälpare) och nu är i alla fall vardagsrummet blänkande rent vilket får mig att bli så lugn och harmonisk. Man skulle ju kunna tro att vi alltid har det tip top hemma eftersom jag tycker det är så underbart men tyvärr är varken jag eller Tom någe vidare bra på att hålla ordning. Övning ger färdighet dock!

Fullspäckat

Denna vecka har jag planerat någonting VARJE dag efter skolan. Mycket roligt i och för sig men jag som annars gillar att bara dra mig hemma och göra ingenting är lite lätt stressad över detta, men på något sätt så syr vi nog ihop den här veckan också.
 
Igår var det scouter som stod på schemat och idag skall jag ta med mig Vincent in till stan för att vaccinera mig. Läkarstudenter (med flera såklart) erbjuds ett kompleterande vaccinationsskydd då vi tillhör en riskgrupp och jag har inte fått tummen ur att göra det förrän nu så det är verkligen hög tid. Imorgon kommer Josefin hit efter skolan och hänger lite och på torsdag skall jag på utbildning inför mitt sommarjobb. Puuh. Egentligen skall jag sedan iväg på scouthajk fredag till och med söndag men jag känner väl inte riktigt att jag orkar med det så jag ansluter mig till dem på lördag morgon istället så jag kan ha lite fredagsmys med familjen och vila upp mig. Känner mig faktiskt fortfarande lite seg efter söndagens migränattack men det hoppas jag vänder nu när det fina vädret börjar titta fram igen. Kan behöva lite extra energi för att rusa igenom ännu en vecka. 
 
Nu skall jag ut och gotta mig i solen som kikat fram på balkongen. Tror bestämt att vi har några singoalla kvar i skafferiet som kan göra mig sällskap. Mums!
 
Inte bara mamman i familjen som gillar att hänga på balkongen ;)
 

Ohärliga söndag

Hallå alla söndagsnjutare! Hur har helgen varit? Min helg har varit väldigt härlig på många sätt men blev ganska så ohärlig för några timmar sen när det började flimra framför ögonen och jag fick migrän. Ligger just nu i sängen hemma hos mamma och pappa (jag och V sov här inatt) och känner mig alldeles groggy. Inte en så härlig känsla som sagt!


Det är alldeles tyst i huset i alla fall så jag tror att mamma har tagit Vincent och åkt hem till Tom för att ge mig lite lugn och ro. Bästa mormorn helt klart! Inte så konstigt egentligen att få migrän efter en sån här tuff vecka men jag blev allt lite irriterad eftersom jag planerat att plugga idag.

Magen kurrar så jag skall se om jag orkar ta mig ur sängen och värma lite mat. Kanske gör det att jag känner mig lite bättre. Jag håller tummarna!

Livet stannar upp

Av privata skäl har det varit lite tyst här inne de senaste dagarna. Jag har varken haft lust eller känt ett behov av att skriva ett långt och eftertänksamt inlägg om det. Jag kan ändå inte med alla ord i världen göra det som hänt lättare att förstå eller acceptera. Det har däremot känts konstigt att köra på som vanligt här inne så därav radioskuggan. Jag känner mig bara så otroligt lyckligt lottad att jag har min enormt fina familj runt mig som alltid finns där. Ikväll skall vi åka hem till mina föräldrar och grilla, gråta och skratta tillsammans vilket skall bli skönt.
 
Så länge tänkte jag tipsa om att ni förutom på instagram (alvert1993) även kan hitta mig på snapchat. Uppdaterar i princip dagligen med bilder och videosnuttar på mig och min familj. Alvert93 heter jag där! Ta hand om er!
 

Strålande tisdag

Vilket fantastiskt härligt väder vi haft både igår och idag! Kunde sitta hela eftermiddagen igår och plugga på balkongen ute i solen. Har precis satt mig på spårvagnen hem från sjukhuset för att åka och hämta Vincent på förskolan och gissningsvis blir det en favorit i repris från igår med lite lekparkshäng tillsammans i värmen. Brukar vara lite trixigt att få honom TILL lekplatsen bara eftersom han stannar ca 1 miljard gånger på vägen för att titta på intressanta stenar, cigarettfimpar (bläääähh), farbröder och andra saker som han finner fascinerande. Vi får väl se hur det går!
 
 Härligt balkongplugg igår

Idag har jag haft placering på en av infektionsavdelningarna på östra. Vi har fått vara med och ronda patienterna och sedan fått tilldelat varsin patient som vi skall presentera för resten av gruppen imorgon och allt känns givetvis väldigt nytt och spännande. Det tar ju någon dag innan man gjort sig hemmastadd så det är tråkigt att vi bara skall vara där i tre dagar. Kände mig väldigt osäker och malplacerad där på ronden och åter igen blev man påminnd om hur enormt mycket kvar vi har att lära, men för varje gång jag gör någonting kommer jag säkerligen känna mig lite mer självsäker.

Nu skall jag hoppa av vagnen och byta till buss och jag undrar om jag inte skall ta och köpa mig en glass. Ryktet säger ju att det skall regna imorgon så då får man passa på!

Helgens projekt

Lovade ju er att visa resultatet av helgens projekt som alltså var att montera ihop Vincents nya byråer. Det måste för övrigt vara något av det tråkigaste som finns. Montera ihop IKEA-möbler alltså. Jag och Tom hjälptes åt så det gick ändå relativt smidigt men det är ju inte speciellt kul. När kommer IKEA med en serie som monteras med klicksystem tro? Kanske inte så hållbart men åh vad smidigt det hade varit. Jag har tyvärr inga bilder från själva monteringen på svettiga pannor eller ilskna utbrott på skruvar som ramlat ur påsen och glidit in längst in under soffan så ni får helt enkelt nöja er med slutresultatet och föreställa er slitet som ligger bakom.
 
 
Blev sjukt nöjd över resultatet måste jag erkänna. Rejäl förvaring som både slukar kläder och leksaker men ändå lämnar rummet ljust och luftigt. Nu skall vi bara köra hans andra byrå till tippen tillsammans med lite annat skräp vi samlat på oss *känner hur svettdropparna förbereder sig för livet utanför kroppen*. Tur att man är så vältränad då... heh.

Nya matlådor

Sist vi var på IKEA införskaffade vi även nya matlådor då vi 1. Tappat bort hälften av våra lock till de vi redan har, 2. Våra gamla lådor har blivit fult missfärgade och repiga och 3. Jag ville ha lådor som gick att dela upp i fack. Hem kom vi i alla fall med 4 fräscha och fiffiga matlådor som består av en stor låda med små lösa lådor i som man kan sätta dit om man exempelvis vill ta med sig sås som inte skall kladda ner resten av maten eller om man bara vill värma en del av maten utan att behöva ta med sig 2 olika lådor.
 
 
 
Här ser ni matlådan in action med dagens lunch och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med vårt inköp. Kan varmt rekommendera dessa. Vill man dessutom bara ha en "vanlig" matlåda en dag så är det bara att plocka ut insatserna. Så smidigt! Ett hett tips till alla fellow students där ute!