På första försöket

Glad och fruktansvärt trött. Det är en bra beskrivning av mig just nu. Imorgon gör jag min sista dag på min första praktikperiod denna kurs och nästa vecka är det åter igen rotering mellan olika så kallade specialveckor som gäller, först ut är njurmedicin. Efter två veckors praktik är jag helt slutkörd, inte kanske bara på grund av att jag befunnit mig på sjukhuset mellan 7 och 16-17 utan också för att allt varit så i n t e n s i v t.
 
Som ny läkarstudent på en avdelning är man konstant på tå med spetsade öron för att lära sig så mycket som möjligt och samtidigt aldrig vara ivägen. Dessutom befinner man sig i ett konstant fokus för att försöka förstå och svara på frågor som ställs. Allt detta gör att man är helt slut när man kommer hem på kvällarna. Hur kul det än har varit att vara på praktik skall det alltså faktiskt bli ganska skönt att göra annat i de 5 nästkommande veckorna. Lovar att jag skall berätta mer om mina två veckor på avdelningen så fort jag orkar och hinner.
 
 
Idag hämtade jag kopp efter kopp med te för att försöka hålla mig alert men när det var dags att cykla hem var tröttheten alldeles som bortblåst, i alla fall för en liten stund. Anledningen var att jag avslutade dagen med att ta en blodgas för allra första gången, och jag lyckades dessutom på första försöket!! (blodgas=arteriellt blodprov som oftast tas i handleden)
 
Ni kommer väl ihåg i våras när jag skrev att jag blev så deppig efter en misslyckad venprovtagning? (Du kan läsa inlägget HÄR). Denna gång lät jag mig inte nedslås av nervositet utan försökte att inte tänka så mycket alls och inte vela så mycket över var och hur jag skulle sticka på bästa sätt. På med handskar, sprita, palpera fram pulsen över radialisartären och sen, efter att ha förvarnat patienten om att det skulle sticka till, stack jag snabbt och bestämt ner nålen. Knappt 2 sekunder tog det innan jag såg hur sprutan snabbt fylldes med arteriellt blod och jag kunde riktigt känna hur leendet spred sig från öra till öra. Vilken fantastisk egoboost och vilket grymt avslut på en annars väldigt trött dag! Känslan att lyckas med något man tycker är både svårt och lite pirrigt är obeskrivlig!
 
 
Förresten.. ledsen att det inte kommit upp en veckans diagnos på ett tag. Får pausa lite grann med det då jag hellre prioriterar "vanliga" inlägg om jag väl hinner kika in här när livet är så hektiskt som det varit det senaste. Hoppas ni inte är alltför ledsna! Kram på er!

Postat av: Joe

Vad grym du är!!

Svar: Taaaack <3
Alvert

2016-10-20 @ 21:15:37
Postat av: Ella

Hej! Aldrig kommenterat tidigare men läser då och då som lite inspo för framtida terminer. Spännande! Tänkte höra om du har lite tips för att strukturera upp pluggandet, kanske kan vara ett inlägg när du har tid? Jag har svårt att veta HUR jag ska läsa, instuderingsfrågor/böcker/föreläsningar/tentafrågor osv... Jag gillar inte att plugga i grupp, men mitt velande gör att jag lätt mixar för mycket och driver iväg i tankarna och gör annat...då kuggar man tentan :( Finns säkert flera "rätt" sätt, men du verkar ju plugga ensam en del enligt bloggen så kanske ditt sätt kan hjälpa mig med... Superdupersnällt om du vill tipsa!

Svar: Hej, vad kul med ännu en blivande kollega här på bloggen! Jag har samlat en hel del tips när det gäller studieteknik och så vidare under Kategorier - Pluggtips. Nu har det ju dock gått ett tag sen jag skrev de tipsen och jag känner att jag utvecklat min studieteknik ytterligare så kan absolut skriva ett lite längre inlägg om detta, håll utkik! Känner nämligen själv igen mig mycket i det du skriver och kommer ihåg att jag också sökte efter tips och trix eftersom jag liksom inte visste HUR jag skulle få in all information i huvudet. Tips kommer alltså!
Alvert

2016-10-21 @ 14:11:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: