Ett otraumatiskt jobbpass

Första riktiga sommarjobbsdagen avklarad och också första dagen som traumasekreterare på Sahlgrenska. Visserligen med en total avsaknad av faktiska traumalarm men ändå så rackarns kul.
 
Tänkte förklara lite snabbt vad mitt sommarjobb går ut på för er som inte riktigt förstått det. Jag jobbar som medicinsk sekreterare (eller läkarsekreterare, vårdadministratör and so on..) för akutmottagningarna i Göteborg. Det innebär Sahlgrenska, Östra, Mölndal samt barnakuten. Antingen sitter jag på vårt kontor i Mölndal och skriver diktat för dessa läkare (en ljudfil med allt som framkommit under läkarbesöket som läkaren talat in). Detta innefattar även att skriva ut och posta remisser, intyg, kopior och brev som läkaren begär. 
 
Vi kan också, som jag gjorde idag, sitta i vårt lilla pyttekontor på Sahlgrenskas akutmottagning och skriva. Skillnaden här är att vi har en sökare och akuttelefon med oss. När den ringer/piper innebär det att vi skall rusa upp på traumarummet och omhänderta de allra mest akut sjuka patienterna som exempelvis har hjärtstopp, varit i en bilolycka eller försökt ta sitt eget liv. Vår uppgift då är att fylla i traumajournalen, skriva ut ID-band, beställa prover osv. Helt enkelt har vi den administrativa rollen i traumateamet.
 
Ett av våra två små kontor som ligger under akutmottagningen
 
Idag var det alltså min tur att lära mig traumalarm men som jag sa så fick vi inte ett enda larm på hela passet. På ett sätt är man ju självklart glad att ingen blivit så svårt sjuk men det kändes ändå lite snopet eftersom jag behöver öva så mycket som möjligt för att kunna bli självgående. Får hoppas på mer fart på onsdag då det är dags igen.
 
Lunch ute i solen // Försöker att inte gå vilse i kulvertarna 
 
Trots det så var jag väldigt nöjd med dagen. Återigen har jag bemötts av fina och välkomnande kollegor som står ut med en långsam och frågvis vikarie. Det bubblade av lycka i magen när jag lämnade akuten och traskade iväg mot bussen efter mitt avslutade pass. Tänk att jag jobbar på ett sjukhus?! Jag är inte bara en kandidat utan egentlig uppgift utan en viktig del i sjukvårdsapparaten. Jag kan blippa mig in i dörrarna som pryds av texten endast personal och det bästa av allt är att jag får göra allt detta iklädd blåa härliga scrubs. Är galet nöjd och oändligt tacksam för detta sommarjobbet!
 


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: