Ska man ta sömnfighten?


God morgon! Ja nu undrar ni vad sjutton jag gör uppe så förbaskat tidigt. Faktum är att här hemma tog vi morgon redan klockan 7(!!). Perfekt tid att se julkalendern. Vincent orkade dock inte vara uppe sådär överdrivet lång stund utan ligger nu och sussar i sovrummet tillsammans med Tom.

Anledningen till att jag inte är fullkomligt rasande och sliter mitt hår över detta är för att vi försöker att vända lite på lillens dygn. Ja jag veeeet att det är i princip omöjligt att styra en liten bebis med vilja av stål, de styr snarare oss, men på senaste har vi haft en kille som sovit till elva på mornarna och inte lagt sig förrän 11-12 på kvällen vilket ju inte riktigt har varit optimalt. Jag tackar visserligen aldrig nej till sovmorgon men att vår dag börjar vid lunch medför en hel del logistikproblem när man väl ska iväg på nått.

Igår väckte vi därför lille herrn klockan nio och la honom runt sju efter bad, lite massage och en hel del käk. Ja... han sov en timme sen tyckte han att det var dags att vara vaken igen, men jag gav mig inte. Varje gång han vaknade gick jag in och lugnade, vaggade, matade, sjöng osv. tills han somnade. Höll nog på fram till elva innan jag la honom i stora sängen bredvid mig där han tillslut somnade för natten.

Idag hoppas vi på en liiiiiite kortare läggning för man klarar inte hur många såna här kvällar som helst. Sen får vi se när han vaknar imorgon. Som sagt så kan man inte riktigt styra en bebis.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: