Då säger vi hej och välkommen till den tredje och sista trimestern. Hur fort har inte den här graviditeten gått egentligen? Jag får verkligen passa på att njuta nu den sista tredjedelen, både av det härliga med att vara gravid och att än så länge bara vara en familj på tre.

 

Barnet:

Lillebror är ca 39 cm lång och väger in på stadiga 1,2 kilo. Nu ökar han snabbt i vikt med upp till 200 g i veckan för att fylla ut den där skrynkliga huden. Det står på de flesta sidor att barnet är så pass stort nu att det kan sparka mot revbenen och det är nog bara en tidsfråga för lille karatekid där inne. Kommer ihåg dessa härliga sparkar med Vincent.. inte kanske det mysigaste jag upplevt! Hjärnan är nu så pass utvecklad att lilebror både kan reglera sin kroppstemperatur och sin andning.

 

Jag:

Ja eftersom den här veckan har varit helt crazy bananas har fokuset på graviditeten inte varit jättestort. På tisdag skall jag i alla fall tillbaks till barnmorskan och mäta mitt SF-mått och jag hoppas att det växt till sig som det skall så att jag slipper extrakontroller. Tittar jag på magbilderna och jämför hur jag känner mig så känns det ju verkligen som att magen växt men jag hoppas bara det är tillräckligt. Glömmer ofta bort att jag har en mage som sticker ut och senast idag råkade jag gå in i min mamma med den när jag skulle slinka förbi lite smidigt i dörren. Kan väl glömma det där med smidighet de närmsta månaderna.

 

Känns som att jag skriver det varje vecka nästan men är så förvånad över att jag kan få må så här bra. Det känns lite som att jag bara går och väntar på att jag skall känna mig tung och less men än så länge är jag verkligen inte där. Jag är till och med rätt så pigg större delen av dagarna även fast jag ju är lite degigare uppe i skallen och hormonerna gör att mitt tålamod inte är som det brukar. Känns så skönt att jag verkligen kan njuta av graviditeten och över att må bra eftersom jag har en helt annan upplevelse i bagaget att jämföra med.

 

Det som börja krångla mer och mer det senaste är dock sömnen. Jag behöver inte gå upp och kissa mer än kanske en gång varje natt men däremot sover jag väldigt lätt och vaknar ofta för att byta sovställning. Detta börjar bli lite av ett projekt eftersom jag sover med en kudde bakom ryggen och en mellan knäna. Antar att det bara är att vänja sig eftersom nyfödda gärna vaknar typ varannan timme den första tiden för att käka. Jag brukar försöka kompensera den taskiga nattsömnen med att lägga mig i tid på kvällarna och än så länge verkar den lösningen fungera ganska bra. Här kommer bilder på veckans kula: