Dags för praktik igen. Har precis lämnat lillen på föris och försöker skaka av mig känslan av otillräcklighet som kryper fram med vetskapen om att jag skall hämta honom igen först vid 5. De här långa dagarna är dock få och vi har haft sån tur att Vincent har stormtrivts på föris sen dag ett. Jag borde verkligen inte känna skuldkänslor eftersom jag själv mycket väl är medveten om att både jag och Tom verkligen gör allt för att han skall slippa långa dagar så gott det går. Ingen anledning att gå runt och må dåligt då ju. Lite egenterapi så här på morgonkvisten!